Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egentligen wettenffanliga sida äfwen blifxvit underkastad de Natnrfnnnigas granskning ;
och denna har så litet utfallit till deß fdrdel, att de twrrtom förklarat, att den
på ett ganska arbitrakt«, stoft och-oriktigt satt bernciltjgar sig äliaturföremlllen och
Wettensfap6-röne11 för att göra dem till representanter för sina drömmar-, och til-
lika, att» den betydligen skadarden lvettenslapliga forskningen genom det dpplm
falt den lemnar åt Hypolhesimakeri och fiktione1-« "genom det lisoliga,, ytliga och
ensidiga satt hivar-på deßa wettcnskaper nödwändigt måste behandlas, då man
der endast jagar efter kombinationer och likheter herrn-trugade som helsi, till stod
f«r de mest orimliga fattscr, och del-före kastar sig öfwer den första man rätar,
utan att fråga efter, om det som inträffar då detta föremål äfwen inträffar pli alla
andra. J anseende-till sfpftninaen af siclfwa systemet, och deß förhållande till
leliglon och Moralitet, )ar man anklagat det för Naturalifm eller, forn sir det
samma-, för thheism , och påstått, att det tillintetgör lvi-lians frihet och frallor menni-«
skan under ett blindt ödes herrawcildek Manharcifwmtrott sig finna spär till deß
skadliga inflytande i Allmcinna chroernetz en wiß superstition eller aningsfull
s«fr1lktan, harledandc sig fan den nya lärans satts att hwaric förena-il i Naturen
uttrycker något inre andeligt, en mer och mer rotad öfwertygelse om förutbestäm-— "
ving, ci blott af. locka eller olycka, men-af sielfmilliga förbrytelser och felllcgz och
" deraf följande htiglöshet och ordersksamhetz en wist, som man kallar dctpHang zuc
Mystik eller böjelse föe mysticisln osl- smärmeri —- se dcr de olägenheter, font
aktningswiirda För.fattare., Embetsmcin och Medborgare, hwilla tiga ett Knirmare
tillfälle att soßelscitta sig med menriskans Studilnn, anmärka och lnot hwilli de
ej under-lata att ifra, såsom mot Esklider af de nya filosofiska Lårornm »
Sedan roi nu i yttersta-korthet sannnanfattat anklagelserna emot den nva
Filososien,"äterstiir det att bilägga dem med de ben-tsk sons upphöja dem till werkli- .
ga resultat af en förutgciende granskning. Wi skola likmäl el sielfwa lit-aga oß den-"
na granskning, som både skulle öfwersiiga tvära krafter och wara dubbelt obehaglig ,
då den leder till sådana resultat. Wi»skola·anse denna loigtiga proceß, frist-nr
ännu förnämligast avhängig imellan Tyska Filosofer, och ifiilie deras låta den af-
handlas endast imellan dem, och blott inbjuda den uoplosia Llllmkinheten alt täf-
werwara Ransalningcrh Trogne denplan lvi hittills följt, skola wi inskränka
oß till framlaggning af några de förnämsta hithörande handlingar och wid malet
deraf rådfråga sådana källor, hmilkas owaldoch anseende ej kan sattas i fråga. .
Wi skola härmid så långt möjligt är, följa famnla ordning som i anklagelserna,
och helst wälia sådana skrifter, som tillika .gifxoa läsaren ett fullständigt begrepp
om-lncfwndprinciperna i den nya FilosofiernsOfwertngade, attarnnets lvigt ursäk-
tar den- större utförligheteru da den for-dmr dem Dsb b«e!’(«lk1«kgs«sk 0"ß- di blott till
tvära Låsares tålamod, utan afrer till deras- oafbrutna uppmärksamhet , anhälla
wi i föl-rolig att icke vfåswiara allt- för sparsamma pli Verdi-s, ochfatt tillika fri med-
dela exempel af de noza Filosofernas stil och-« afl)andlin«gkisatt, säsozn nädwcindiga
- till ens-fullständigöflversigt af det hela. DF tvi kanna, att hwarie förkortning
wanligen utropas-« som en uppsätlig förminsngning, såsom en stump-ting af ett
kardinlllstäclct innehållande jltst fjelflva-Nervl.rs·" probalionis o. s« w., hafwa ws fö-
resatt osä att i de recensioner lvi anföra endast ute-sluta sådants font icke omedel-
bart höter till ämnet eller för swenska Lafare kan ana intresec, såsom-v det egente-
ligen bibliografiska, orl) att i Noter under tel-ten anfdra hivad som i sielfnsa sike-
censionen skulle upptaga för mycket rinn, men lifwle kunna af- nsaon anses för
upplysande i afsernde på Bcwiisningen Ester detta Förord med- tvära Lafare,
, .
stolalviborla med erlAshandlina, som isynnerhet omfattar de nu i frågawarando
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
