Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flit-emal. Desfdrlnnan skola wi tillval meddela migra- upplysningar dm gäng-«
af Schellingfra filosofien , famt definier och tiarwarande skick.
Schelling har isar den Jdealiliifka Fichtiska åsigten, såsom en fulländ- —
ning och en begrundning af den olantiska Liiran, dfwergiitt till hivad han na
kallarsit1. Jdealitaneni Filofofien, fä litet wi ock ciro sinnade akt göm Deß
leftal E har-naget«kraftigt och nedrinnande-, emedan den« sätter menniskomnden i
fi-ihs.«t. Jeke liingre fristad wid det yttre, af förhållanden bundna, ammandet han
till-baka i sill slets och willsgenom fullkomligheten af fin egen styrka, skapa mynt-«
grunda de lagar, i hwilka den öfriga werlden äsr inbegripen. En liflig kiinsla af
denna-storta, af fin upphöjning dfiver det andliga, ett medwetandeaf det
praktiskt fria ingripandet i. det som omger honom, och hwilket tir för honom högre
km Thing Mait och Theoriens relativa förhållanden, ’— se der hans ledan-. .
Under fortgängen af hans filosoferande-, skall imedlertid icke denna lirliga känsla
wara tillräcklig Theorien om det-andliga skallicke låta förena sig med medwe-
tandet af det oändliga. Alan behöfwer den dialektiska tjensten, för att dölja bri-
sten: logiska formler och. distinktioner yrka fin rätt ncir Wettenskapens byggnad-
fkall uppföras-, den lifliga känslan förlorar sig småningom genom kännedomen af
de filosofiska tsjstniedleln Det fria filosoferandet insnärier fig i Dialettifz man
finner hehag i den — och Sosistiken ar född. Alta Sofister gooro Jdealister
pcisitt satt. De wißte med sig sjelfma, att« de oj togo.-Sam1ingcn, utan att de
skapade den genom fin konst; men känsla och aktning för henne hade förlorat
isig hos dem och det i samma män som känslan och aktningen för deras egen
Jons tilltog. . » "
En sådan fortgäng ifan Idealiöm till Sosistik tro tvi oß igenkännak
Schellingts SkrifierLoch den blir, wid derasljemfdrelfe i en samling ,- ögonfkenligz
(hniarföre också Fichte och han, som i början woro förenade, sedermera uppträdde
såsom hivarandras motståndare- bwarwkd Fschke El« wikis öfwelgifwsi sill praktiska
liflighet, ochstiiltdefig emot honom mera med kli-titans kraft an med dialektisk ,
färdighet). Hari ligger äfloen orsaken, hwarföre wißa Författarens anhiialgare,-
" friiahwilka han gerna wille fristiga fig, sörsöllo i en poetisk oreda.. Den blotta
Dialektiisen tillfredsställde dem ickcz och Författarea sjelf hade höljt den Ined poe-
tiska ftaf r; känslan höll sig till de senare och talade fdiwilladt. För att tala
brittre ,( hade hon bordt lösrycka sig frän hela sättet orl) konsienz men man hade
want sig dei:wld. För öfrigt aro tvi af samma mening som Författaren iför-eta-
let sid. 12 vittrat, att han hittills ickellppstiillt något färdigt, sillltindadtShsteni,—
om nencligenShsiem betyder så niotket som inre konstantas och sjelfständighet-
och lvi tillägga — attszhan aldrig fan och skall uppställa ett dylikt, emedan detta
år alldeles emot den Sosistiskadialektikeln « - .
Försattarens tidigare arbeten ciro skiifna i en listigare-, friare anda an de se-
nare. Manhat- annu icke sa mycket insntirlt sig i sina Identitetsi och. Differenz-
formler som man filmer frcin den lid da han hoppades äter-föda Natursiososien
genom dylika formler. Dan trodde också icke filososien kunna fulländas genom ett
fullständigt system —- hioilket tlviing siridde med hans frihetsktinllaz —- och tronpå
ett sådant , hwartill han tsc företalet fid. TO) wille lenina fragmenter- åk af ett
senare ursprung. Eniigt liansstildre Isfalle fölena sig alla inennilkiths Naemi-«-
pct i» en Bramiptlnkt af Sanningen, i,-Fril)eten, hwari också menniskans. wå-
sCU bis-stan "Föl«iattareti anmärker, «ait en filosofi, fin tir grundad i fielfiva
menniskans wäsende, icke kan fortgå på döda Farinler, hwilka ciro lika lä
knasiga fängelser för den menskliga anden, eller pii ett blott filososiskt konsi-
1otrr, som endast på nott sia-er de fdrhandwarande begreppen tillbaka till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
