- Project Runeberg -  Jordbrukslärans hufvudgrunder /
316

(1908) Author: Johan Peter Arrhenius, Johan Fredrik Hallenborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 10. De viktigaste på åker i Sverige odlade växterna. - D) Rotfrukter.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än de senare, så att den mindre skörden kan anses ersatt af den
större sockerhalten.

Betblasten kan utan olägenhet användas såsom grönfoder, om
den ej gifves i för stor mängd. Betorna utfodras fördelaktigast på
våren, sedan rofvor, kålrötter och morötter tagit slut.

5.

Morötter.

597. Moroten, som växer vild hos oss, har från
äldsta tider varit odlad såsom trädgårdsväxt, men kan med
stor fördel odlas till boskapsfoder. Den intager bland
rotfrukterna ett framstående rum, icke endast såsom
trädgårdsväxt utan äfven såsom åkerväxt.

Af moroten finnas flera artförändringar, bland hvilka
de utmärktaste äro: Altringham, gul eller hvit, stor. White
belgian
, mycket lång, hvit, upptill grön. Champion yellow
belgian
, mycket lång, ljusgul, upptill grön. James
intermediate
, kortare, tjockare, helt röd. Jättemoroten, hvit,
gröntoppig.

Den hvita belgiska och den hvita gröntoppiga jättemoroten odlas
företrädesvis såsom foderväxter, och gå båda i synnerhet väl till på
af dikad kärr- och mossjord. Men till utfodring under vintern för
kor bör man äfven hafva några gula morötter, för att på smöret få
den omtyckta sommarfärgen; och jämte de hvita morötterna odlar
man därför vanligen äfven, om än i mindre skala, gula morötter för
att användas bland mjölkboskapens vinterfoder. – Moroten ätes med
begärlighet af alla husdjuren, som däraf befinna sig synnerligen väl.
Kor lämna vid morotutfodring mycken, fet, välsmakande och gräddrik
mjölk; efter gräddan af sådan mjölk fås äfven om vintern ett godt,
fast och vackert smör. Hästar, utfodrade med morötter, stå sig
särdeles väl, och för modertackor är denna rotfrukt förträfflig; de få
därigenom ymnig mjölk åt lammen. Gödkreatur taga vid utfodring
med morötter fort hull och få ett utmärkt godt och, läckert kött.
Morotsblasten är af stort värde till boskapens utfodring samt kan
användas färsk, torkad eller såsom pressfoder.

598. Jordmån. Moroten älskar en lös, djupt och
väl bearbetad, kraftig jord. – Men hon kan äfven gifva
någorlunda skördar på sämre jord, allenast denna på djupet
är lucker och fri från stillastående vatten.


På väl afdikad moss- och dyjord går moroten ganska väl till;
och på lättlera, som blifvit fullständigt underdikad, afluckrad eller
djupplöjd, kan hon äfven odlas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:04:46 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jordbruk/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free