Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Man inrättar allt beqvämt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TREDJE KAPITLET.
Man inrättar allt beqvämt.
Då denna något besynnerliga, men obestridligen
riktiga förklaring afgifvits, försänktes de tre vännerne
ånyo i en djup sömn. Hvar skulle de också funnit
ett lugnare och fridfullare ställe för att sofva? På
jorden hafva husen i städerna och kojorna å
landsbygden känning af alla skakningar på jordytan, på sjön
vräkes fartyget hit och dit af vågorna och är ständigt
i rörelse, i luften svänger ballongen oupphörligt fram
och tillbaka på flytande lager af olika täthet; men
projektilen, som ilade fram i den fria rymden,
underdel djupaste tystnad, erbjöd åt sina gäster ostörd ro.
De tre oförvägne männens sömn skulle kanske
blifvit något långvarig, om icke ett oväntadt buller
uppväckt dem den 2 December klockan 7 på
morgonen, åtta timmar efter deras afresa.
Bullret var endast ett genomträngande hundskall.
— Det är hundarne! — utropade Ardan och steg
genast upp.
— De äro visst hungriga, — sade Nicholl.
— För tusan, vi ha ju alldeles glömt bort dem,
— svarade Ardan.
— Hvar äro de? — frågade Barbicane.
Man sökte och sökte och fann den ena af hun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
