- Project Runeberg -  Från jorden till månen. Direkt öfverfart på 97 timmar 20 minuter. /
67

(1871) [MARC] [MARC] Author: Jules Verne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Ett ögonblicks berusning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

helsade de tre männen från tidigt på morgonen med
muntra lefverop nattens stjerna, som inkastade sina
silfverklara strålar genom luckorna.

Månen framskred majestätiskt på det
stjernbeströdda firmamentet. Ännu några grader till, och han
skulle hinna just den punkt i rymden, der hans
sammanträffande med projektilen borde ega rum.
Barbicane hade enligt sina egna iakttagelser beräknat, att
projektilen skulle hamna i den norra hemisferen, der
de ofantliga slätterna utsträcka sig och de1 berg äro
sällsynta. Detta var en gynsam omständighet, i fall
månatmosferen, såsom man tänkte sig, vore hopad
endast i fördjupningarna.

— Dessutom, — anmärkte Ardan, — är en slätt
alltid en bättre landstigningsplats än ett berg. Om
man skulle landsätta en selenit i Europa på spetsen
af Mont-Blanc eller i Asien på Himalajas topp, så
stode han der vackert.

— Ännu mera, — tillade kapten Nicholl, — på
slät mark skall projektilen ligga orörlig, så snart han
berört densamma. Deremot skall han på en sluttning
vältra som en lavin, och som vi inte äro några
ekorrar, skulle vi inte komma friska och färdiga från affären.
Allt är sålunda så bra, som vi kunna önska oss det.

Utgången af det djerfva företaget syntes
verkligen icke mera tvifvelaktig. Emellertid begrundade
Barbicane alltjemt en fråga, men som han icke ville
oroa sina begge kamrater, iakttog han härutinnan
tystnad.

Projektilens riktning mot månens norra hemisfer
bevisade verkligen, att hans bana förändrats till en
viss, men obetydlig grad. Enligt den matematiskt
beräknade kastlinien borde kulan träffa sjelfva
medelpunkten af månskifvan. Om hon ej komme dit, hade en
deviation egt rum. Hvad hade då förorsakat
densamma? Barbicane kunde icke tänka sig det eller be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:40:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jordman/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free