Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Ananias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 SNAPSHOTS
sa’, att de där aktierna var värda fyrahundra-
tjugufem kronor stycket minst, för det visste då
han, och bad mig gå hem till Palmquist och
fråga, hvar han gjort af de tjugutvå tusen fem
hundra, som blef öfver. Hvar är de, Palm-
quist?
— Det angår dig inte, förklarade Palmquist
nonchalant.
— Jo, sade Ulrika gällt, det gör det. För
nu vill jag ge livart enda öre till de arma
svarta hedningarnas frälsning i Kina. Du minns
väl, Palmquist, hur det var, när jag fick alla de
många pengarna, och du öfvertalade mig att
stanna och verka här som hustru åt försam-
lingens herde i stället för att resa och omvända
kineserna. Du mente på, alt du fått klarhet
att det var Guds vilja, och då sa’ jag att det
skulle bli så då, men först ville jag ge alla
pengarna till missionen på den första lysnings-
dagen, för att vara säker på Guds välsignelse.
Och missionen shall ha dem, så bara ge hit
dem, för det är mina pengar, det kan du inte
neka för.
Predikanten stod nu i tofflorna framför sin
hustru, och de, som sett honom, skulle tyckt,
att det var synd om den stackars Ulrika. Men
det var ingen, som någonsin fick se honom
sådan, och därför tyckte man i allmänhet, att
det var mer synd om den begåfvade och rare
Palmquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
