Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komsten be mor, att hon skulle få en hel strömming till
frukosten, i stället för den halva, som hon eljest måste nöja
sig med. Och det fick hon då gärna, åtminstone 0111
styvfadern inte var inne. Ty styvfadern var sträng och snål,
torr och träaktig. Han hade stora tunga händer och man
blev yr i huvudet efter hans örfilar, men det var en säker
och redig gubbe.
Tidigt hade hon kommit bort från hemmet i tjänst hos
bönderna. Tänk, vad den vårdagen hade varit vacker, clå
hon barfota, med träskorna i ena handen och ett knyte med
kläder i den andra, begav sig till sin första tjänst! Himlen
hade varit molnfri, lärkorna hade spelat hela tiden och små
glada rännilar hade porlat utför backarna och ibland runnit
tvärs över vägen. Hade hon än känt sig litet ängslig, så hade
det varit på ett helt annat sätt, än hon nu kände det. Vart
hon kommit, hade hon fort vant sig, hon hade vunnit allas
förtroende och blivit behandlad mera som en dotter än som
en piga. Ja, förr hade allt varit sommarlikt och ljust.
Nu såg hon åter upp på mannen, såg hans vaggande
gång och famlande blick.
— Vad du är blek, människa, går du och fryser? sade
han.
Men hon svarade ej. Vägen sluttade nu nedför och
Ljungmon bredde ut sig i all sin karghet; mellan ett snår
av björk- och videbuskar skymtade stugan fram och röken
— 16 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
