Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brytt sig om att lära känna dig. Trutar har alla och ögon
har de, både i skallen och där bak.,.
Han tog en stol och dansade med den runt golvet. Sedan
gick han bort till hustruns säng.
— Du Kerstin, sade han, du har allt önskat i hemlighet
många gånger att djävulen skulle ta mig.
Hon mötte hans blick, den var full av hat och självförakt.
— Erkänn det, för djävulen!
— Jag säjer inför Gud — aldrig!
— Jaså, du vill inte •— du vill inte erkänna...
Han böjde sig över henne och pressade sitt knä tungt mot
hennes bröst.
— Vad vill du göra med mig? frågade hon.
Barnen reste sig upp och började skrika högljutt.
— Tig!
Han släckte lampan och under en minut härskade en
förfärlig tystnad i rummet. Det hördes bara några häftiga
andetag och några prasslande ljud. En kniv blixtrade till
bort från hörnet vid dörren. Då klirrade plötsligt en
fönsterruta på gaveln och Kerstin kastade sig ut därigenom.
Pojkarna sprungo skrikande efter samma väg. De hade
börjat kläda sig, då de märkte, att det skulle "bli något".
Nu voro de nästan färdigklädda men hade intet på fötterna,
mer än strumporna. Modern däremot hade blott lintyget
på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
