Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. I New-York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
firmas t. o. m. sällskaper, hvilka ha till mål att bereda
lustfärder ut i det gröna for fattiga barn. Der finnas
många enskilda personer, som hvar och en årligen gifver
2 å 300,000 dollar till välgörande ändamål; och der finnas
bankirer, som på kvällame efter dagens själströttande
arbete predika evangelium for de fattiga och elända i
missionshus, som de sjelfve uppfört. För jemförelses skull må
nämnas, att under det de protestantiska kristliga
söndagsskolorna i New-York uppgå till nära 400 med omkring
100,000 barn, ha både jndame och katolikerna tillsammans
endast 62 söndagsskolor med omkring 30,000 barn. I
New-York arbeta ej mindre än 266 stadsmissionärer; och
de protestantiska samfunden hafva ej mindre än 118
missioner i ett blomstrande skick. Men en blick på New-Yorks
statistik och några upprepade besök i »the Five Points»
m. fl. ställen, som äga en svag motsvarighet i de s. k.
»Hvita bergen» i Stockholm, öfvertyga snart främlingen
derom, att dessa människovänliga ansträngningar borde
mångdubblas för att motsvara behofven. Vid slutet af 1880
uppgick New-Yorks befolkning till 1,206,577; under det
främlingames antal, hvilka blott för någon tid vistas der,
utan tvifvel uppgår till omkring 50,000. Det är nogsamt
bekant, hurusom både det bästa och sämsta elementet af
mänskligheten dragés till de stora städerna. Hvad det senare
vidkommer, gäller detta om New-York mer än om någon
annan plats. Positivspelare och tiggare från Italien,
krogkunder från Irland, förfallne »herrar», bland hvilka äfven
baroner och grefvar, från både vårt och andra land, samt
brottslingar af alla möjliga slag från alla verldens delar slå
sig ned i New-York såsom ett tacksamt falt för sin industri.
Den stora »Central Park» i öfre delen af staden gör
skal för sitt anseende af att vara mycket vacker och väl
skött med dyrbara anläggningar. Här har man det
ypperligaste tillfälle att se det New-York, som åker och sitter
till häst. Blott ett fåtal rida; de fleste åka i traf i ett
slags åkdon, som likna spindlar. Jag vet ej af något så
amerikanskt som en lång och smal New-Yorkare sittande i
ett slags gigg med så spensliga hjul, att de på ett litet
afstånd äro osynliga, lutad framåt och med den
oundvikliga »stormen» litet på sned, hålla tömmarne med fast tag,
under det hans springare trafvar med all makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
