- Project Runeberg -  Jul-aftonen /
39

(1844) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3!)
skuffade, andra knuffande, in koinmo de alla, den
ena så, den andra så. Oeli dansen började nu,
tjugo par ibop, framåt rummet ocb tillbaks igen ,
ned åt dörren ocb upp igen; så svängde de om-
kring, kvart par för sig, ocb så nystade de ihop
sig allesamman till en massa, så att ingen kun-
de reda livarken början eller slut. När man
kommit så långt, klappade gamla Fezziwig i hän-
derna, till ett tecken, alt dansen vore slut, och
ropade: Bra gjordt! Ypperligt! Och spelemannen
dykte med sitt rödbrusiga ansigte ner i en jätte-
mugg porter, ditställd enkom för det ändamålet.
Men innan kort var han uppe med ansigtet igen
och började föra sin stråke på ny kula, faslän
ingen dansade nu, likasom hade den gamla spel-
mannen, uttröttad, blifvit buren hem sin väg, och
han vore en nykommen karl, rask och munter,
fast besluten att ieke vika ett steg.
Och (Terpå dansades ännu mer, och så lektes
pantlekar, och så dansade man ytterligare på sa-
ken, och så drack man negus och förtärde en
stor rostbeef och en stor kall oxstek, och paste-
jer fanns det Guds gåfvor och öl mera än man
dricka gitte. Men det bästa kom efter steken,
när spelmannen (en slug skälm, som förstod sig
bättre på ruuimeln än någon kunnat tro, när man
såg hans figur) spelte opp ”Sir Roger de Cover-
ley” till sista heslutet. Då bjöd gamla Mr. Fez-
ziwig upp sin äkta hälft, ett trefligt par, som van-
drat månget år i fröjd och gamman med hvaran-
dra; efter dem kommo tre till fyra och tjugo par,
raska gossar och flickor, som alla ville dansa,
men icke begrepo, hur1 man kan gå i dans.
Men, hade de varit två gånger så många, ja,
fyra gånger med, så gick gamla Mr. Fezziwig
jemnt upp mot dem ändå, och så hans hustru ock.
Hon var i allo värdig att vara hans moitié i hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:44:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/julaftonen/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free