- Project Runeberg -  Jul-aftonen /
80

(1844) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80
”Hur’ står det till med Er?” frågade den
andra.
”Rätt bra,” sade den förste. ”Nå, Ilin fick
livad lian skulle ba till slut ändå.”
”Ja; jag hör det,” svarade den andra. ”Bra
kallt i dag.”
”Hvem kan vänta annat vid jultiden? Ni är
väl ingen skridskoåkare, gissar jag.”
”Nej, nej; bar annat att tänka påi God
morgon!”
Eljest icke ett ord. Sådan var deras hels-
ning, deras samtal oeb deras afsl;ed.
Scrooge tycktes i början finna det underligt,
hvarföre anden ansåg ett till utseendet så vanligt
samtal för någonting vigtigt; men snart insåg lian,
att någon hemlig betydelse kunde ligga derunder,
oeb denna bemödade han sig att utfundera, Svär-
ligen kunde samtalen hänsyfta på Jakobs, hans
för detta compagnons, död, ty denne tillhörde det
förfiutna, och den ande, i hvars sällskap Scrooge
befann sig, var en framtidens ande. Ieke heller
tyckte lian, att samtalen kunde lämpas just på
honom sjelf. Han tvitlade likväl icke, att, de
måtte syfta på hvad som helst, likväl en lexa för
honom fanns deruti, och han föresatte sig derföré
att vara noga uppmärksam på allt, som han sett,
men framför allt observera sin egen skuggbild,
när denna skulle visa sig. Han hoppades nämli-
gen, att det sätt, livarpå hans eget framlida jag
skulle uppföra sig, äfvcn borde gifva honom nyc-
keln till gåtan, hvilken han nu icke kunde lösa.
Han såg sig om efter sin egen bild; men i
hans vanliga hörn stod en annan, och, ehuru kloc-
kan visade på den timma, då han alltid brukade
infinna sig på sin plats, såg han likväl icke sig
sjelf bland de många personerna på börsen. Det-
ta föreföll honom likväl ieke besynnerligt, ty han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:44:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/julaftonen/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free