Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
synnerligen betydligt. Ett eller par petschaft, ett
pennstift, ett par skjortknappar och en bröstnål
af ringa värde, det var alltihop. Hvar persedel
mönstrades för sig och värderades af gamla Joe,
som med en kritbit skref upp på väggen den sum-
ma han var benägen att gifva derför och addera-
de ihop alltsammans, när hans kund icke hade
mera att lägga fram.
”Der är er räkning,” sade Joe, ”och jag ger
inte en penning mer, om jag ock skulle bli let-
vande kokt. Hvem kommer nu?
Mrs Dilber trädde fram. Sänglinne och hand-
dukar, några linnekläder, två gammalmodiga silf-
vertheskedar, en sockertång och några omaka
stöflor. Hennes räkning uppskrefs likaledes på
väggen.
”Damerna betalar jag alltid för mycket. Det
är min svaga sida, och den kommer väl att hrin-
ga mig till tiggarstafven till slut,” sade gamla
Joe. ”Här står er räkning. Begär ni en penning
till och vill låta handeln bero på den, så ångrar
jag, att jag varit så frikostig, oeh drar ifrån en
balf krona.”
”Oeh nu kommer mitt knyte, Joe,” sade den
första qvinnan.
Joe lade sig på knä, för att bättre kunna
lösa upp det, ocb, sedan ban arbetat sig igenom
åtskilliga knutar, drog ban till slut fram en stor,
tung rulle af något mörkt tyg.
”Hvad är det liär?” sade han. ”Sängom-
hängen!” .
”Ja,” sade qvinnan leende och lutade sig tram
med korslagda armar; ’ja, sängomkängen!
”Ni tog väl inte ned dem med ringar och
allt, medan han ännu låg der?”
”Visst gjorde jag det. Ocb hvarföre mte det
då?” frågade qvinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
