Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
gångare då det gällde ekonomiska och tekniska förbättringar.
Modeers ovan anförda uppgift 1765 om det bundna takets
frekvens måste antyda, att typen sedan gammalt funnits inom
fastlandets södra kustbygd, och detta måste gälla även om Öland
— Åstrand framhåller ju också 1765 att man plägade binda
halmen, dock med undantag av de fem nordligaste socknarna.
+
)
Karaktäristiskt för landsbygdens gamla byggnadssätt var den
stora rikedomen på olika byggnader för olika ändamål —
— Repplinge prästgård på Öland hade t. ex. 1677 icke mindre
än 36 hus. Bland den ansenliga skaran av byggnader, som
även en medelstor bondgård kunde äga, finnas många typer
av stort intresse, vilka dock här endast kunna i korthet om-
nämnas. Ute på betesmarkerna kunde finnas fårhus, fig. 73,
och vaktkojor, på avlägsna ägor särskilda hus för förvaring
av redskap o. s. v. Vid byarna kvarnar, linbastur och källare.
Ouppliösligt förbundna med ölandsbyn och med det öländ-
ska landskapet äro öns väderkvarnar, vilka tyvärr för vart år
starkt förminskas i antal. Vid århundradets början funnos väl
1,000 väderkvarnar på ön. De långa raderna av kvarnar längs
varje by ser man numera ganska sällan — vid Störlinge i
Gärdslösa ligger en av de bästa kvarnraderna. Fordom ägde
ju varje gård i byn sin egen kvarn, ibland två, en för grovmäld
« och en för finmäld. Här och där funnos specialister på kvarn-
bygge, vilka t. o. m. förfärdigade kvarnar för avsalu på fast-
landet — de många kvarnar som förr lågo i en krans runt
Kalmar stad voro sålunda måhända öländska till ursprunget.
Eljest hände det i byarna att en bonde som skulle företaga
kvarnbygge gärna vände sig till sina grannar med anhållan
om hjälp — de gamla öländska byalagen voro kända för sina
många gemensamhetsarbeten, »slåtterhjälp>, »brythjälp>, »täck-
hjälp>, »såghjälper>, »>gödselkörningshjälper> o. s. v., då gran-
narna ofta under festliga former kommo granne till hjälp.
Den gamla ölandskvarnen är en s. k. stubbkvarn, den står
alltså på en kvarnstock, "”jolträ”, kring vilken hela det lilla
huset kan vridas. På norra Öland, ovanför Borgholm, träffas en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
