Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
gon av förrättningsmännen, denne därför äger åtnjuta gottgörelse
enligt för taxeautomobil gällande taxa, därest fortskaffningsmedlet
utgöres av automobil, har uppenbarligen tillkommit i syfte att, om
automobiltaxan därtill ger möjlighet, bereda förrättningsmannen
högre ersättning än som skulle hava tillkommit honom, därest han
färdats ensam. En motsatt uppfattning skulle stå i direkt strid mot de
av vederbörande departementschefer åren 1925 och 1927 gjorda
uttalandena, att det syntes billigt, att den betydande besparing, som
genom samåkning kunde uppstå, i någon mån komme de resande till
godo. Jag anser därför, att ersättning vid samåkning med
förrättningsman tillhörig automobil i varje fall bör utgå åtminstone med
belopp, som tillkommit honom, därest han färdats ensam, samt att
han ej heller här bör hava skyldighet att verkställa någon beräkning
rörande kostnad för väntpenningar eller dylikt.
Av vad jag sålunda anfört följer, att jag ej anser förrättningsman,
som använder egen automobil, berättigad att under åberopande av att
väntpenningar måst beräknas, om han använt taxeautomobil, beräkna
högre ersättning än vad enligt ovan angivna grunder bort utgå.»
Presideuten Högstedt yttrade:
»I fråga om ersättningen för resorna d. 5 och d. 17 maj, d. 17 juni
samt d. 2 och d. 8 juli 1930 är jag ense med kammarr.r:t Franzén.
Beträffande resan d. 3 juli 1930 framgår av handlingarna, att den
del av resan, för vilken jämlikt 8 § 2 mom. allmänna resereglementet
gottgörelse skolat utgå enligt den vid ifrågavarande tid för
taxeautomobil i Norrbottens län gällande taxa, allenast såvitt angår sträckan
Högsön—Vitån—Jämtön—Ilögsön om tillsammans 2,3 mil är att
betrakta såsom rundresa. Ersättningen för sagda del av resan har
fördenskull bort beräknas till 41 kr. 48 öre, i följd varav och då
Lindqvist för sträckan Högsön—Luleå ägt rätt till gottgörelse av 21 kr.
60 öre hela ersättningen rätteligen skolat utgå med 63 kr. 8 öre.
Jag finner förty skäligt på det sätt ändra Riksräk.V:s utslag, att
det till återbetalning utdömda beloppet»nedsättes till 10 kr. 88 öre.»
KammarR :s utslag skulle avfattas i överensstämmelse med
kam-marr.r:t Franzéns votum.
12.
Tillämpning av de i nästföregående referat (nr 11) angivna
rättssatserna*
Yid samåkning i en automobil, tillhörig den ene av
förrättningsmän nen, har ersättning för färden ansetts böra utgå i enlighet med
den för taxeautomobil gällande taxan — därvid reduktion med
hänsyn till rundresa ägt ruin — med tillägg för beräknade
väntpenningar; dock att sammanlagda reseersättningen ej fått överstiga
den i allmänna resereglementet stadgade ersättningen för färd med
»annan automobil» (35 öre för kilometer).
Enligt den för Kristianstads län d. 28 maj 1931 utfärdade
automobiltaxan skulle för befordran vid enkel resa av 1—2 perso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
