Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
hållande ansökningen borde bliva föremål för förnyad prövning
av Gen.Tullstyr., fann KammarR. (presidenten Högsiëdt,
kam-marr.r:n Norrman, Afzelius, von Sydoio och Franzén) skäligt att,
med undanröjande av överklagade beslutet, visa målet åter till
Gen.Tullstyr. för ny behandling.
Föredraganden, kammarr.rrt Wikström, med vilken kammarr.r:t
Waldenström och byråchefen Ripe instämde, fann ej skäl att göra
ändring i överklagade beslutet.
23.
Fjärdingsman har ansetts berättigad till resekostnads- och
traktamentsersättning av statsmedel för inställelse, enligt order ay
vederbörande landsfiskal, vid mantalsskrivningsförrättning å ort utom
hans eget distrikt.
(Jfr årg. 1933 not. 60 och årg. 1935 ref. 25.)
Fjärdingsmannen V. E.riksson, som på order av vederbörande
landsfiskal tjänstgjort vid mantalsskrivningsförrättningar i
öjebyn under tiden d. 7—d. 10 dec. 1932, anhöll i en till K. B. i
Norrbottens län ingiven räkning, under åberopande av att öjebyn vore
beläget utom det område, för vilket Eriksson vore anställd, om
resekostnads- och traktamentsersättning för sin inställelse vid
nämnda förrättningar med 47 kr. 70 öre, därav
resekostnadsersättning för färd i taxeautomobil d. 7 dec. Sjulnäs—öjebyn, 13 km.,
och d. 10 dec. öjebyn—Sjulnäs, samma väglängd, med tillhopa
10 kr. 40 öre jämte km.-penningar 1 kr. 30 öre samt
traktamentsersättning för fyra dagar och tre nätter med tillhopa 36 kr.
Vederbörande landsfiskal upplyste, att han på grund av
bestämmelserna i § 7 mantalsskrivningsförordningen anmodat Eriksson
att tillstädesvara vid ifrågavarande förrättningar.
Genom resolution d. 23 jan. 1923 förklarade K. B., enär
ifrågavarande resa icke vore av sådan beskaffenhet, som angåves i 5 §
K. K. d. 26 juni 1925 angående ersättning åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet för vissa av deras verksamhet
föranledda utgifter m. m., samt ersättning för densamma icke heller
enligt annat särskilt stadgande finge anses medgiven, sig
förhindrad utanordna det i räkningen upptagna beloppet eller någon del
därav.
Eriksson besvärade sig hos KammarR., under yrkande om bifall
till sin talan och anförde: Visserligen torde ifrågavarande resa
och tjänstgöring näppeligen vara av sådan beskaffenhet, som
angåves i 5 § av förenämnda K. K., men torde det likväl i detta
säregna fall kunna ifrågasättas, då mantalsskrivningsförrättningarna
försiggått utom det polisdistrikt, där Eriksson varit anställd, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
