Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
kostnaderna härför borde betalas av statsmedel. Jämförd med
fjärdingsmannaarvodet vore jämväl ifrågavarande
tjänstgöringsskyldighet i ganska hög grad betungande. På grund av
bestämmelserna i mantalsskrivningsförordningen vore fjärdingsman, vid
äventyr av vite, skyldig att närvara vid ifrågavarande
förrättningar. I detta fall måste således befattningsinnehavaren antingen
av polischefen beordras att tjänstgöra utom polisdistriktet, eller
ock måste tjänstledighet beviljas honom för fullgörandet av sin
utom distriktet åliggande tjänstgöring.
K. B. yttrade i avgivet utlåtande: Eriksson vore anställd i
Piteå södra polisdistrikt, och den förrättning, varom fråga vore,
hade ägt rum i öjebyn, belägen inom Piteå norra polisdistrikt, alltså
utom det område, för vilket han vore anställd. Men för att
fjärdingsman skulle vara berättigad till ersättning för sådan
tjänstgöring fordrades enligt bestämmelsen i 5 § av K. K. d. 20 juni
1925 angående ersättning åt befattningshavare vid polis- och
åklagarväsendet för vissa av deras verksamhet föranledda utgifter,
jämförd med 7 § i lagen om polisväsendet i riket, att
förrättningen skulle avse polisverksamhet. Enligt K. B:s förmenande
kunde dock närvaro vid mantalsskrivning. icke anses som
polisverksamhet, och därför hade K. B. ansett sig icke kunna utanordna
någon ersättning för denna förrättning, ehuruväl billighetsskäl
syntes tala för, att ersättning borde utgå.
Målet föredrogs i KammarR :s plenum d. 25 nov. 1936; och enär
ifrågavarande tjänstgöring, som ägt rum utanför det område, för
vilket Eriksson anställts, måste anses hänförlig till sådan
polisverksamhet, varom förmäles i 1 § 2 mom. 1 st. lagen d. 6 juni
1925 om polisväsendet i riket, samt på grund härav och med
hänsyn till vad för övrigt i målet förekommit Eriksson jämlikt 5 §
1 st. K. K. d. 26 juni 1925 angående ersättning åt
befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för vissa av deras
verksamhet föranledda utgifter m. m., jämfört med 7 § 1 mom. 1 st.
förenämnda lag om polisväsendet i riket, 6 § 2 mom. K. M:ts
polisreglemente för riket d. 26 sept. 1925 och § 7 mom. 1 K. F. d. 6
aug. 1894 angående mantalsskrivning, finge anses berättigad att
för samma tjänstgöring uppbära ersättning av statsmedel, fann
KammarR. (presidenten Högstedt, kammarr.r:n Waldenström,
Norrman och von Syldow samt byråchefen Ripe) skäligt att, med
undanröjande av överklagade resolutionen, visa målet åter till
IT. B. för ny behandling.
Från beslutet var föredraganden kammarr.rit Wikström, med vilken
kammarr.r:n Franzén och Afzelius instämde, skiljaktig och fann ej
skäl att göra ändring i överklagade resolutionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
