Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerns folk - Anders och Lina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDERS OCH LINA
283
hade hon nog. Men Adolf skulle bestämt inte ha
tålamod därmed. Han skulle fordra alt på en gång. Och
så var han ju så lätt och glad och ville vara med ute,
varest det fans något muntert. Men det är kanske dumt
resonerat, det där, tänkte Anders, och det kan bli bättre
än man tror. Därför teg han. Det kunde ju i alla fall
inte bli mer än en lösning av frågan.
Han gick nu till Adolf. Denne nekade först, men
slutligen kröp sanningen fram.
»Nå, vad ärnar du göra nu?»
»Jag vet inte», svarade Adolf slapt.
»Vet du inte? Du får naturligtvis lov att tänka på
att ställa till så, att ni komma ihop med alra första.»
»Ja, vad skall en fattig dräng ta sig till med?»
»Det skulle du ha tänkt på förut. Men att du inte
sett dig för och att du handlat oförsvarligt, det vet man
då. Nu måste du emellertid göra något. Du står inte till
svars med att lägga händerna i kors. — Kan du inte
gå ner till station och anmäla dig till stationskarl?»
»Det är så förargligt att gå där...»
»Förargligt! Om det nu också vore det, tänker du
då inte ett smul på henne?»
Resultatet av samtalet blev, att Adolf gick och
anmälde sig som stationskarl och fick en sådan plats.
Och så gifte han sig med Lina.
Det vart inte bra. För bägge blev äktenskapet helt
annat än de tänkt sig. Lina kunde inte mycket inomhus,
och när det inte gick bra, vart hon modfäld, särskilt om
Adolf gjorde någon anmärkning. Och så var hon så
rysligt sjuk! Adolf, som inte förstod de olägenheter hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
