Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig återvändande absoluta ideenAnf. st. pp. 389, 590. ”... die Idee ist selbst die
Dialektik, welche ewig das mit sich Identische, von dem
Differenten, das Subjective von dem Objectiven, das Endliche von
dem Unendlichen, die Seele von dem Leibe, ab- und
unterscheidet, und nur in so fern ewige Schöpfung, ewige
Lebendigkeit und ewiger Geist ist. ... Sie ist der Verlauf das der
Regriff als die Allgemeinheit, welche Einzelnheit ist, sich zur
Objectivitet und zum Gegensatz gegen dieselbe bestimmt und
diese Ausserlichkeit, den die Begriff zu ihrer Substans hat,
durch ihre immanente Dialektik sich in die Subjectivitet
zuruckfährt. Jmfr Hegel, Estetik. Berlin 1842. 1:ster Th. p. 87.. Begreppet, såvidt det i
sig innefattar väsendet såsom dem ena af sina motsatta
bestämningar, är det allmänna, eller den ideella makt i
universum, som, så att säga, med sitt nät omspinner de
särskilda reala existenserna, ligger till grund för deras inre
relation och yttre contact med hvarandra[1], och slutligen
gör det möjligt för menniskan att genom begrepp,
omdöme och slutledning sammanfatta, åtskilja och i deras
åtskiljande på en gemensam tanke, såsom deras substans,
hänföra föremålen. Såvidt åter begreppet såsom sin andra sida
innebär varat är det särskildhetens kategori. Det
särskilda betyder det allmännas från evighet inneburna drift
alt bestämma sig, utbreda sig till en verld af särskilda
existenser, samt derigenom framkalla mångfald, lif, rörelse,
position och negation[2]. Men i dessa framträdande yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
