Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vände hon sig till värdinnan, sedan hon hastigt nickat åt
bekanta och tryckt framsträckta händer:
— Jag har varit hos grevinnan Lidija och ville ha
kommit förr, men jag blev fastsittande. Sir John var hos henne.
Han är mycket intressant.
— Ack, den där missionären?
— Ja, han berättade mycket intressant om livet i Indien.
Konversationen, som blivit avbruten vid hennes ankomst,
tog åter fart som lågan i en lampa efter en vindpust.
— Sir John! Ja, sir John. Jag har sett honom. Han
talar bra. Vlas’jeva är alldeles förälskad i honom.
— Och är det sant, att Vlas’jevs yngsta dotter skall
gifta sig med Topov?
— Ja, man säger, att det är alldeles bestämt.
— Jag förundrar mig över föräldrarna. Man säger, att
det skall vara ett inklinationsparti.
— Ett inklinationsparti? Vilka antediluvianska tankar
ni har! Vem talar nu för tiden om dylikt? — sade
ambassadörfrun.
— Ja, vad kan göras däremot. Detta dumma gamla
mod går det inte än att utrota, — sade Vronskij.
— Desto värre för dem, som håller sig till detta mod.
Jag känner endast lyckliga äktenskap genom
resonemangspartier.
— Ja, men hur ofta händer det ändå inte, att lyckan i
ett resonemangsparti flyger bort som stoft för vinden just
av den orsak, att förälskelsen, som ni inte vill erkänna,
tillsist behagar infinna sig, — sade Vronskij.
— Ja, men resonemangspartier kallar man bara sådana,
där båda parterna lugnat sig från förälskelse. Den är som
scharlakansfebern, alla måste gå igenom den.
— Då måste man lära sig att få kärleken överförd på
konstlad väg, något i stil med koppning.
— I min ungdom var jag förälskad i en kantor, — sade
furstinnan Mjachkaja. — Jag vet inte, om det kurerade mig.
— Nej, jag tror, allvarligt talat, att för att lära känna
kärleken, måste man ha begått ett felsteg och så bättrat
sig, — sade furstinnan Betsy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
