Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det oväntade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svängde genom luften, klängande sig fast vid hans
halsduk med båda händerna. Till sist blev den virvlande
rörelsen hejdad av en stol, och mannen och kvinnan
slungades i vild kamp över rummets halva längd och
hamnade båda två på golvet.
Hans Nelson behövde en halv sekund längre än sin
hustru för att resa sig mot det oväntade. Hans nerver
och hjärna arbetade långsammare än hennes. Hans
organism var grövre, och det hade tagit honom en halv
sekund längre att komma till medvetande och skrida
till handling. Hon hade redan kastat sig över Dennin
och huggit tag i hans halsduk, då Hans sprang upp.
Men han besatt inte hennes kallblodighet. Hans raseri
var blint, ett fullkomligt bärsärkaraseri. I det
ögonblick han sprang upp från stolen, öppnade han munnen
och utstötte ett ljud, som var till hälften morrning och
till hälften vrål. De båda kropparna hade redan ¾örjat
virvla runt, och han följde morrande eller vrålande
efter dem, och nådde dem då de hamnade på golvet.
Han störtade sig över den fallne mannen och slog
honom i vilt raseri med sina knytnävar. Slagen var
som med en slägga, och då Edith märkte hur Dennrns
kropp började mista sin spänstighet, släppte hon sitt
tag och rullade om på sidan. Hon låg på golvet och
följde stridens vidare utveckling. De våldsamma
slagen fortsatte att regna ned över Dennrns, som inte
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
