Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Kejsarinnan - Första boken: Kvinnan - 1. Utseende. Karakter. Temperament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— är hon aldrig. »Hon var för stolt för att bedraga,» sade
också prinsen af Ligne.
I hvad hon gör eller låter göra i Polen får hon
efterapare, först och främst Maria-Theresia själf, den gudfruktiga
furstinnan. Men den senare blandar sina tårar med det
blod, hon låter gjuta. »Hon gråter, men tar ändå emot»,
säger Fredrik; Katarina behåller sina ögon torra.
Katarina följer också en annan styrelseprincip. En
suverän, om än aldrig så oinskränkt, kan icke vara öfverallt.
Suworof har fått order att intaga Warschau. Han intar
staden. Huru? Det är hans ensak, och det har ingen med
att göra. Principen är strid underkastad, men vi ha ej
tagit oss för att diskutera en politisk teori. Detta är endast
en karaktersstudie.
Kort och godt, Katarina är en rysk suverän, och det
adertonde århundradets Ryssland är ett land, där de
europeiska åsikterna om rättvisa och äfven om känsla knappast
äro på sin plats, där till och med den moraliska och fysiska
känsligheten tyckas lyda andra lagar. Under kejsarinnans
vistelse på Peterhof 1766 kommer ett nattligt oväsen hennes
majestät och hennes omgifning att förskräckta rusa upp ur
sina sängar. Stor uppståndelse och sinnesrörelse. Det
befinnes, att en lakej, som tagit sig till att kurtisera en af
Katarinas kammarjungfrur, åstadkommit allt detta larm.
Den brottslige undergår ransakning och dömes till hundraett
slag af knutpiskan, hvilket är det samma som döden, till
att få näsan afskuren, brännas i pannan med ett glödgadt
järn och att sluta sina dagar i Sibirien, om han öfverlefver
detta. Ingen har något att anmärka på denna dom. Det
är efter dylika drag och efter omgifningens sätt att tänka
och känna som man måste bedöma en regentinna, hvilken
politiskt taget för öfrigt ej kan göra anspråk på epitetet
fromsint.
Utanför politikens gränser är Katarina en tillbedd och
tillbedjansvärd suverän. Det är ett obestridligt faktum.
Hennes närmaste ha endast anledning att berömma det sätt,
hvarpå hon behandlar dem. Hennes tjänare äro bortklemade
barn. Känd är historien om sotaren. Kejsarinnan stiger
alltid tidigt upp för att arbeta mera ostörd under de tysta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
