Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessutom hade hon der låtit Ben förstå att hon
älskade en annan och det var nog för att göra honom
likgiltig. Han återbördade nu på sätt och vis allt
hennes forna hängifvenhet och hon kunde gerna
använda respengarna han sändt henne på att betala
hyran för sin nuvarande älskare, såsom hon engång gjort
det för honom. Det var blott att återgälda en
gammal tacksamhetsskuld alltsammans.
Modren satt förvånad öfver hans lugn.
— Griper det dig så litet? frågade hon.
— Jo, svarade Ben enstafvigt med en nick.
Den gamla hade efter nyheten nyss fått igen sin
vänlighet och hela sin ömhet för sonen, men han satt
sluten och dyster som förut, utan att tina upp för
hennes vänliga blickar och små omsorger. Det var
någonting mera som tryckte honom, hon såg det. Men
det var henne omöjligt att locka fram det ur honom
När det icke lyckades henne blef hon en smula
misslynt och hennes tankar gingo igen tillbaka på Bens
tilltänkta giftermål.
— Huru kunde du tänka på henne ändå ... på
den der Corinne ... ?
— Susanne, menar mamma —
— Susanne då,... huru kunde du ge dig att tänka
på henne på allvar när du hade ...
— Hon var mig så tillgifven och har gjort mig
mycket godt, — afbröt Ben.
— Tillgifven! — och lemnar dig för en annan
när du vill gifta dig med henne... hvad är det för
tillgifvenhet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
