Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - En patriot utan fosterland - 4. Kringskuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Excellens Grefven, ville jag ej gå in på. Och jag
återtog med öfvertygelse:
— Det är endast en gång jag tydligt minns, att
jag talat med hans Excellens om studenterna. Det
skedde en dag under de upprörda promotionstiderna,
då jag ville utforska hans sinnesstämning, för att ha
någonting nytt att meddela mina studentvänner.
— Nå, minns ni ert samtal också? frågade
öfverstinnan lifligt.
— Naturligtvis minns jag det ej ord för ord, men
jag kommer ihåg, att jag inledde det genom att erbjuda
mig öfversätta för hans Excellens en artikel ur dagens
tidning om Finlands förhållande till Sverige, hvilken
föreföll mig mycket lojal. Jag visste hans Excellens
intresserade sig på det högsta för sådana artiklar, jag
ville pråla med min kunskap i svenskan, och på samma
gång jag ställde mig in hos honom hoppades jag kunna
tjäna Finland och mina finska vänner genom att möjligen
flera gånger bli anlitad i ett sådant värf af hans Excellens.
— Det hade ni bestämdt icke hittat på själf,
inföll öfverstinnan, utan det hade edra studentvänner
intalat er — inte sannt?
— Mycket rätt, fru öfverstinna, idén var
verkligen icke min, utan min vän W—Ils. Han hade
engång i ett entusiastiskt ögonblick förespeglat mig
möjligheten, att jag genom ett sådant värf kunde tjäna
Finland mer än någon annan kunde det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
