Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Lehtimaa varm och stolt kom ned från
gungan, såg Anna Mellilä sig omkring bland gossarna och
frågade om någon annan kunde göra detta efter.
Stalldrängen var genast färdig och snurrade omkring hela
sexton gånger. Det artade sig till en formlig tävlan
och Anna var förtjust. Hon delade ut pris i form av
smålöjen och skämtsamma tilltal och gladde sig åt att
hon förmått sin gamle fiende stalldrängen till den
ansträngningen. De andra flickorna blevo småningom
lika intresserade som Anna, när karlarna den ena efter
den andra visade sina kraftprov och konststycken för
dem.
Slutligen var det bara en byskomakare, som för
tillfället hade arbete på Herrö, och Kalle Pihl, vilka icke
avlagt några bevis på sin skicklighet. Anna Mellilä log
försmädligt och sade högt till de andra flickorna:
— Nu ska vi se vad skomakarna kunna visa för
kraftprov!
Det blev ett allmänt småfnissande. Tävlingen hade
dragit allas intresse till sig, och man hade glömt att
visa sin elakhet mot mejerskan. Egentligen var det ju
hon, som kommit hela nöjet åstad, och fastän hon var
obehagligt högmodig, lät man det passera, då det icke
riktades mot en själv. Och så måste man skratta åt
hennes kvickheter, —de beto allt dem de träffade.
— Nå, skomakare, kom med nu, så ska vi visa
flickorna, vad vi duga till, sade Kalle Pihl lugnt.
Skomakaren drog sig litet, det var längesedan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
