Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snart det blir alldeles nödvändigt för den heliga
snygghetens skull.
Annars uppröres Monolavärdinnans lif icke af
några stormar, icke en gång af sådana i etr glas
vatten. De små konflikter, som det spända
förhållandet mellan sonen och inspektören fört med sig ha
icke trängt igenom hennes skyddande späcklager och
rubbat den själens harmoni, som lifvet och hennes
mans lyckade skogsaffarer gifvit henne till skänks.
Hon är en mycket hederlig, mycket rättänkande,
mycket bekväm och mycket karaktersfast person, som
oförvarandes kommit sig till en stor herrgård, men
som inte därför är löjlig nog att vilja efterapa
herrskap. Tvärtom. — det är hennes stolthet att låtsa
som om Monola vore ett helt litet torp, en backstuga
rätt och slätt, och som om hon aldrig visste af att
hon, för hvarje år som gick, låste in i sin gul-
betsade byrå ett nytt bankdepositionsbevis, lika stort
med en vällottad tjänstemans hela årslön.
I sin anspråkslöshet och med sina små behof är
hon sparsam af instinkt. Det är lika själflallet som
att bidrottningen icke äter upp sin kupa utan låter
arbetsbina samla vaxkaka till vaxkaka och fylla dem
med gul honing. Det enda hon fruktar är att
drö-naren — sonen — icke är vuxen att bli vise på
gården efter henne. Denna fruktan är sorgen i
hennes annars sorgfria lif och föder dämonen, som
sväfvar öfver Monola fredliga idyll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
