Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läget glad, trycker hennes hand och vet icke hvad
han skall säga.
Slutligen frågar han:
»När... hvar... huru... huru länge har du
vetat af det, Ida?»
Ida står ett ögonblick rådvill och förlägen i sin
tur, besynnerligt berörd af hans blickar och hållning.
Sedan svarar hon nästan osäkert, under inflytande af
ett slags impuls:
»Det visste jag redan i somras...»
»Hvarför har du inte sagt det till mig
tidigare ?»
»Inte ville jag... inte vågade jag...» kommer
svaret tveksamt upprepadt, i det hon ser bort.
»Nå, det var då också någonting att vara skrämd
för!» säger unge husbond gladt och uppmuntrande
och stolt.
Ida vet icke ut och in på sig mer, hon vrider
sig, trycker krampaktigt handen, som håller hennes
och förgås af blygsel, hvilket unge husbond finner
storartadt kvinnligt och vackert.
»Nu kan du väl förstå, att mor inte ska plåga
dig längre!» säger han igen och trycker Ida till sig
med hela sin gamla kärlek.
Unge husbonds kärlek till Ida har varit lik ungt
manfolks i allmänhet, eldig och våldsam och
njut-ningslysten, men med föga tålamod och underkastelse,
när det gällt att bära ledsamheterna. Den liar flam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
