Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unge husbond hatar icke längre inspektören som
förr. han har bara ett slags medlidsamt förakt för
honom. Inspektören åter är alldeles för klok att visa
förödmjukelsen, som han känner, fast hans hustru
och han tusen gånger kommit öfverens om att hans
afskedande är fullkomligt som sig bör, sedan unge
husbond blifvit myndig. Det kostar mycket på dem
båda att lämna en ställning, som under åtta långa år
gifvit dem nästan oinskränkt myndighet öfver en stor
egendom, om ock den myndigheten, efter det nya
värdfolkets tillträde af Monola. måst förskaffas genom
allehanda diplomatiska finter. Men den har funnits
ändå, och den skall finnas ända till den första
november, då de frivilligt lämna rum för den laglige
arftagaren af deras rättigheter.
I känslan af denna sin stora och behärskade
ödmjukhet böja de två makarna allt oftare sina hufvuden
inför Allmakten. Man hör allt oftare psalmsång från
sidobyggningen, där de bo, och inspektorskans
skelande ögon stirra snedt på alla hon möter genom en
dimma af lyckligt tillkämpad fromhet. Hennes händer
hvila numera alltid i kors öfver magen, äfven om
hon bara går ett slag öfver gården, så snart icke
handarbetet upptager dem.
Värdinnan är naturligtvis rörd öfver så
mycken själfbchärskning, och hon söker på allt vis att
göra dem afskedet från Monola så litet bittert som
möjligt. Hon hyser i sina vekare stunder tankar på
att lämna inspektören ett par sparbankskvitton som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
