- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
77

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liy öfvergöts ånyo af en mörk rodnad — »derom får ni
förlåta mig, att jag har mina egna tankar.»

»Skulle det behaga dig att utveckla dem.»

»Ni säger det der så likgiltigt,» svarade hon,
återgående till sitt skälmska uttryck, »att jag knappast vet
om jag vill. Men, ser ni, när jag gör mina långa,
ensliga promenader genom edra vidsträckta parker, så
tänker jag.»

»Så-å; eljest kan jag en passant underrätta dig
om, att man lyckligast genomvandrar sitt lif, om man
tänker så litet som möjligt.»

»Der är jag åter af motsatt mening; mina tankar
roa mig. Nå väl, jag tänker, att jag har pligter. Jag
står visserligen mycket ensam i lifvet, men jag har
åtminstone pligter mot mig sjelf.»

»Du har då, som den första pligt mot dig sjelf, att
vara så vacker som möjligt, och jag ka*i försäkra dig,
att din klädning å la novise visst icke befordrar din
skönhet gent emot alla de mera — — mera — lätt
klädda societetens damer.»

Hans hånfulla ton retade och upprörde henne,
och hon utbrast nästan med passionerad värma. »Och
det säger ni — ni, som dock räddat mig från
lindan-serskans sedeslösa lif, ni som bevarat mig åt renheten
och sedligheten. Det hade varit förlåtligt, om jag i
hennes ställning kränkt mitt qvinliga värde, för att
locka manliga åskådare — men hvad tvingar mig väl
dertill nu. Jag skulle velat säga er, att jag ock
kommit att inse, att jag har pligter mot mitt kön, och om
hela verlden sviker dem, så skall jag icke göra det.»

Hennes mörka ögon blixtrade af ädel harm, och
hon skakade sina långa svarta lockar otåligt tillbaka
från sina axlar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free