- Project Runeberg -  Vid vägkanten. Berättelser och skizzer / Samling 1 /
120

(1880-1883) [MARC] Author: Amanda Kerfstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Och nu kommer ni för att förebrå mig mitt
handlingssätt emot den familjen.»

»Jag kommer icke för att förebrå er; men ni är
så ifrig att söka upp dåliga bevekelsegrunder hos mig,
så jag vet ej hur jag skall kunna öfvertyga er.»

»Hvad mannen, som jag körde bort, beträffar,» sade
han, »så följde jag ju der ett säkert i er tanke ganska
högt exempel. Hur ofta ser man icke en man ryckas
bort från hustru och barn, då de som bäst behöfva
honom.»

»Men den hand, som då tager, vet ock att gifva;
och enkan och de faderlösa hafva ju alldeles särskilda
löften att blifva hulpna,» sade Elisabeth sakta. »Men,»
fortsatte hon, »denna hustru hade en vida allvarligare
och förfärligare anklagelse mot er.»

»Så-å. Jag visste ej att hon var så väl
underrättad. Nå — och det är det ni åtagit er att framföra.
Vi komma då slutligen på rätta spåret.»

»Onkel Göran,» utbrast Elisabeth med värma, »jag
kommer alls icke för att anklaga er. Jag kommer för
att erbjuda er ;min vänskap, jag kommer, emedan
jag-trodde att en man, som med kallt blod kan se ett barn
i dödsnöd, utan att taga det obetydliga steget för att
rädda det, denne man måste sjelf vara gränslöst olycklig,
han, om någon, måste behöfva ett kärlekens och
medlidandets ord.»

»Huru skulle jag väl våga ingripa i ödets
skickel-ser,» sade han med obeskrifligt hån. »Hvem vet
hvil-ken usling jag hade räddat, och till hvilket lif! För
öfrigt kunde det här vara lämpligt, att jag gaf er sjelf
ett litet råd, till tack för edra filantropiska afsigter.
Om ni får barn, min fru, så qväf dem i vaggan. Det
är den bästa tjenst ni kan göra dem och menskligheten.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:08:33 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kavagkant/1/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free