Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Agön utanför Hudiksvall är ett gammalt ärevördigt fiskeläge, som
behållit mycket av den ålderdomliga prägeln. Det är sannolikt,
att hamnen i en medeltida svensk småstad erbjöd liknande vyer.
Där låg rådhuset, den lokal, där stadsstyrelsen samnian:
trädde för överläggningar och domstolsförhandlingar.
Utanför rådhuset, på öppet torg, avgjordes f. ö. alltjämt
vissa mål iriför menighetens ögon, och vid »kåken», en
påle eller stenpelare mitt på torget, bestraffades
omedelbart sådana syndare, som blivit dömda för lindrigare
förseelser eller, om de också förtjänat galgen, på grund
av förböner och förmildrande omständigheter benådades
till »ett fult bad», d. v. s. en risbastu. På torget
samlades man också för att vid jul och pingst höra
stadsskri-varen uppläsa det senaste »burspråket», d. v. s. de
förordningar och föreskrifter, som rådet utfärdade,
särskilt med hänsyn till den inträdande vintern eller
sommaren, och som t. ex. påminde om skyldigheten att ta
in sina svin eller att upphöra med att elda bastu (detta
till pingst) eller att ta bort båtar och timmer, som man
hade liggande i gränderna, innan jul.
Torget låg gärna i närheten av »bykyrkan», d. v. s.
den av. staden byggda sockenkyrka, till vilken
borger-skapet i gemen hörde.
I en biskopsstad var det naturligtvis domkyrkan, som
var störst och förnämst, och kring den reste sig ofta en
hel liten stad i staden, biskopens och kapitelherrarnas
stenhus, domkapitlet, skolan och vad det eljest kunde
behövas för denna kyrkliga central, som förresten ej
sällan, särskilt mot medeltidens slut, bildade en verklig,
be-fästad borg. I Uppsala "ser man ännu tydligt spåren av
denna kyrkliga fästningsanläggning på den höga, västra
stranden av Fyrisån, medan stadens gamla torg och
rådhus ligga helt öppet och ödmjukt mitt emot på den låga
östra stranden.
Somliga städer hade ju också stora, ståtliga kloster.
I det lilla Vadstena måste Birgittas skapelse ha varit lika
dominerande som sedan Vasaslottet blev.
Dominikanerklostret i Sigtuna, franciskanernas kloster i Uppsala, mitt
i den låga, anspråkslösa köpstaden, voro de ståtligaste
byggnaderna i sina kvarter. Så var säkert också
dominikanerklostret i Stockholm, mitt inne i gamla staden i
kvarteren mellan Svartmangatan och Prästgatan, på sin
tid det ståtligaste byggnadskomplex, som staden hade
inom sina murar, om också gråbröderna ute på Kidaskär
(nuvarande Riddarholmen) och systrarna i S:ta Clara
på norra malmen hade stora och välbyggda huslängor
och präktiga kyrkor att yvas över.
De befästa medeltidsstäderna i Sverge voro, som vi
redan sett, ganska få. Visby med sin praktfulla ringmur
står även i detta hänseende på en plats för sig och är icke
heller i detta hänseende någon svensk stad. Stockholm,
sådant Birger Jarl skapade det, liksom också Kalmar,
äro att betrakta som medvetna försök att tillämpa den
närmast från den tyska Hansan övertagna
fästningssta-dens system här i landet. Men detta system fordrade en
särskild organisation, som blott få svenska städer voro
i stånd att uppbringa, dels därför, att de hade för få
invånare, dels emedan dessa invånare voro för fattiga för
ett dylikt företag. Stockholm med sina vid medeltidens
slut kanske 6,000 invånare hade nästan mer än det orkade
att göra med att underhålla och bevaka de murar och
portar, som omslöto stadsholmen och skyddade broarna
i norr och söder, och sällan lyckades staden ensam att
avvärja ett allvarligt menat angrepp, när inte
kungaborgens krigsvana manskap hjälpte till.
Men de andra städernas invånare torde knappast på
allvar ha försökt sig på att leka hanseater. De nöjde sig
med att sätta upp en gärdesgård och gräva ett dike runt
om sin stad, så att man kunde märka, när man passe-
15
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
