- Project Runeberg -  Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid /
284

(1931-1932) [MARC] Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På Skansen i Stockholm är denna finska rökstuga från Värmlands
finnskogar uppförd. Den är ett i sitt slag enastående minnesmärke
från den tid, då finska nybyggare slogo sig ned i den svenska
ödemarken som dess första kolonister.

nationella partiets och reformationens sida mot den
polske Vasakonungens hövdingar och knektar. Som en direkt
följd av det elände, som inbördeskriget den gången drog
över Finland, får man nog räkna den starka
invandringen av finnar till mellersta Sverges skogstrakter, även
om dylika inflyttningar skett även under äldre tid. Ett
föga beaktat, men särdeles upplysande ställe i den ovan
nämnde Västeråsbiskopen Peder Månssons »Bondakonst»
säger härom i början av 1500-talet, att de fruktsamma
finnarnas barn föras över till »Riga oc Räffla» (Reval) i
stället för att de borde komma till »Stockholm oc
Gäffla», vilket kungen borde förbjuda. Ty

»tnädh finnom brwkas selff oc kopar hytta.

Än komme til Swärike finna yffnelika nogh

som brwkade aker oc ryddo skogh

och goffwes them friheth noker aar

paa ödhe gotsen thär skoghen staar

thär mädh matte landith oc kronan wphöyas

oc fattigom finnom mädh lön förnöyas».

De finnar, Sverge nu lärde känna^ och vilkas
avkom-lingar ännu 300 år senare bibehållit rester av sitt språk,
sin andliga odling och sitt levnadsätt i avlägsna svenska
skogsbygder, voro i de flesta fall jordbrukare, om de
också ej sällan visade en något starkare dragning åt
primitivt jägarliv, än vad man var van vid i de svenska

bondebygder, med vilka de kommo i beröring.
Finnarnas jordbruk bestod väsentligen i odlandet av råg
och rovor på svedjeland. Deras boskapsskötsel
grundade sig, liksom även svenskarnas på samma tid, på
viltväxande foder. I övrigt livnärde de sig av jakt och
fiske, vilket bör ha lönat sig utmärkt i de stora skogarna
i Västerdalarna, Värmland och Hälsingland, där de flesta
av dem höllo till. En annan, icke oväsentlig binäring
bjöds dem av det mellansvenska bergsbruket, framför
allt därigenom, att de funno avsättning för kol, ved och
byggnadsvirke vid gruvor och hyttor.

Allt tyder på, att de invandrade finnarna inte i fråga
om civilisation och moral stodo sina svenska grannar
efter, om också deras fattigdom, avskildheten från
stam-fränderna, bristen på andlig omvårdnad och förföljelser
från avundsjuka och vidskepliga människors sida gav
anledning till många vilda och blodiga dåd i finnskogarna.
Men om de sålunda på sitt sätt. voro lika bra folk som
svenskarna, så skilde de sig likväl från dem icke blott till
härstamning, utseende och språk, utan också till
levnadsvanor och tänkesätt. Märkligt nog har man ännu i dag
hos de till Sverge inflyttade finnarnas avkomlingar
kunnat spåra många drag, som sedan 1500-talet hunnit
försvinna i Finland. Detta gäller kanske främst själva
språket, som här i avskildheten bevarat ålderdomliga former,

284

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free