- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
4

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abraumsalt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kloroform, kolsvafla och benzol kan
man använda exsickatorer med
sönderskuren kautsjuk eller paraffin.

Affinering, ett sätt att skilja
guld från silfver, består deri att
blandningen i granuleradt tillstånd
kokas med koncentrerad svafvelsyra,
som under utveckling af
svafvelsyrlighet upplöser silfret till
silfversulfat, hvarefter detta löses med
kokande vatten, så att guldet
återstår. Ur silfverlösningen kan silfret
utfällas med metallisk koppar eller
med järnvitriol.

Affinitet. Se Frändskap.

Aggregationstillstånd kallas
de fysikaliskt olika tillstånd, i hvilka
kroppar kunna uppträda, nämligen
det fasta, det flytande och det
gasformiga tillståndet. Orsaken till
aggregationstillstånden är värmet.
Genom värme förvandlas fasta
kroppar till flytande och flytande till
gasformiga. Genom afkylning kunna
gaserna förvandlas till vätskor och
vätskorna till fasta. I allmänhet
kunna kroppar, så vida de icke
genom värmet undergå kemisk
sönderdelning, antaga alla dessa trenne
aggregationstillstånd, ehuru det ofta
är svårt att frambringa erforderlig
köld eller hetta. När kropparna
öfvergå från fast till flytande och
från flytande till gasformigt tillstånd,
absorbera de värme. Detta värme,
som kallas latent eller bundet och
icke ger sig tillkänna för
termometern, frigöres, då
aggregationstillståndet förändras på motsatt sätt.
Om man t. ex. uppvärmer is,
smälter den, men dess temperatur
förblir vid 0°, ända tills all isen smält,
och vattnet visar då 0°, men får
naturligtvis högre temperatur vid
fortsatt upphettning. Det finnes
således is af 0° och vatten af 0°,
men isen af 0° innehåller mindre
värme än vattnet af 0°, ehuru det
icke visar sig på termometern.
Skilnaden i värme har i vattnet
tagits i anspråk för att gifva
vattnets minsta partiklar, molekylerna,
den egendomliga rörelse, som är
utmärkande för det flytande
tillståndet. På samma sätt ger vattnet vid
kokning ånga af 100°, hvilken
således har samma temperatur som
det kokande vattnet, men innehåller
en större mängd till
molekylarrörelse förvandladt värme, hvilket åter
frigöres, då molekylarrörelsen
upphäfves, t. ex. om ångan
sammantryckes, i hvilket fall flytande vatten
bildas. Mången gång sker
öfvergången från det fasta till det
flytande tillståndet gradvis och
småningom, så att man icke kan säga
när kroppen är fast eller flytande;
men med rena kemiska föreningar
inträffar oftast att öfvergången är
plötslig, t. ex. då is smälter. I
förra fallet bli kropparna mjuka,
sega, tjockflytande, t. ex. vax,
hartser, glas. Den temperatur, vid
hvilken öfvergången sker från det fasta
till det flytande tillståndet, kallas
smältpunkt och är för de olika
kemiska föreningarna ett konstant
gradtal, som endast obetydligt förändras
under smärre olikheter i
tryckförhållandena. I allmänhet höjes
smältpunkten under starkt tryck, om
(såsom vanligt är) kroppen i fast
form har mindre volym än i flytande ;
deremot sänkes smältpunkten, om
det motsatta förhållandet eger rum,
t. ex. is. Många kroppar förvandlas
till gas vid en temperatur som är
långt ifrån kokpunkten, men gasen
bildas då blott vid ytan eller
kroppen afdunstar. Vid kokning sker
gasbildningen genom kroppens hela
massa, och den temperatur, vid
hvilken detta sker, kallas kokpunkt.
Kokpunkten är i hög grad
beroende af trycket, lägre vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free