- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
7

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrikulturkemi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7,500,000 kilogr. degformig alizarin
af 10 % halt, representerande ett
värde af ungefär 18 mill. kr.

Jfr A. Wurtz, »Dictionnaire de
chimie pure et appliquée» (suppl.,
art. Alizarine.)

Alizarinbläck. Se Bläck.

Alizarinfärger, af alizarin
beredda färgämnen. — Alizarinorange,
nitroalizarin, som beredes genom
inverkan af undersalpetersyreångor
på alizarin, vare sig torrt eller i
lösning uti isättika, ger med
järnbeta en rödviolett, med lerjordsbeta
en liflig och varaktig orangefärg. —
Alizarinblått, som erhålles genom
inverkan af svafvelsyra och glycerin
på alizarin och som i rent tillstånd
bildar violetta, metallglänsande
nålar, kan liksom indigo, vid närvaro
af alkalier, reduceras med
zinkpulver, drufsocker o. s. v. samt ger
då en rosenröd kyp. —
Alizarinbrunt, som beredes af nitroalizarin,
natron ock tennsalt, ger med rödt
blodlutsalt och kromacetat en grå
och olivmodefärg.

Alkalescens, halt af kolsyradt
alkali (natron) i något ämne, t. ex.
mineralvatten, bestämmes på
följande sätt. En afmätt volym af
vattnet blandas med lackmustinktur
och sedan till sur reaktion med en
afmätt mängd titrerad svafvelsyra.
Alltsammans upphettas till kokning,
för utjagande af kolsyra, hvarefter
öfverskott af tillsatt svafvelsyra
titreras med natronlut af sådan
utspädning, att den jämt neutraliserar en
lika volym af den titrerade
svafvelsyran. Vattnets af svafvelsyran
neutraliserade halt af Na2 CO3 är dess
alkalescens.

Alkali (eg. aska),
alkalimetallernas hydrat. Förr kallades natron
mineraliskt alkali och kali
vegetabiliskt alkali. Bägge kallades
gemensamt fixa alkalier, till skilnad
från ammoniak, som benämdes
flyktigt alkali.

Alkalimetaller, en grupp
mycket positiva, enatomiga metaller,
hvilkas hydrat, MOH, äro lösliga
i vatten, starkt frätande, kolsyra
uppsupande ämnen. Dit höra
metallerna kalium, natrium samt (de
sällsynta) cæsium, rubidium och
litium. Metallerna äro fullkomligt
metallglänsande, mycket lättsmälta,
lättare än oxiderna, syrsätta sig
hastigt i luft och sönderdela, redan
vid vanlig temperatur, med
häftighet vatten, under utveckling af
vätgas. Hydraten, som kallas alkalier
och äro de starkaste af alla kända
baser, gifva med syror salter,
hvilka i allmänhet äro färglösa och
lösliga i vatten, hvarför de icke
fällas af vanliga reaktionsmedel.
Svafvelföreningarna hafva icke
metallglans, men äro lösliga i vatten. De
sönderdelas af luftens fuktighet och
kolsyra, hvarför de lukta af
svafvelbunden vätgas. Alkalimetallerna
utmärkas gemensamt deraf att deras
salter fällas hvarken af svafvelväte
och svafvelammonium eller af
ammoniumkarbonat. Kalisalternas
(cæsium- och rubidiumsalternas)
lösningar gifva med platinaklorid en af
mikroskopiska oktaedrar bestående
citrongul fällning,
kaliumplatinaklorid, K2 Pt Cl6 (skilnad från
natrium och litium). Natriumsalternas
neutrala lösningar gifva med
kaliumantimoniat en fällning af
natriumantimoniat (skilnad från kali).
Kalisalter färga lågan blåviolett,
natriumsalter gul och litiumsalter
karminröd. Från magnesia skiljas
alkalisalter derigenom att lösningen, som
icke får innehålla ammoniaksalter,
blandas med barytvatten, i hvilket
fall magnesiahydrat utfälles.
Alkalier jämte öfverskott af baryt finnas
i lösningen, och ur denna kan baryt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free