- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
8

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrikulturkemi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fällas med ammoniumkarbonat. Den
från fäldt bariumkarbonat filtrerade
lösningen afdunstas till torrhet och
glödgas, hvarvid ammoniaksalter
förflyktigas och alkalisalter stanna
i återstoden. För att upptäcka
magnesia vid närvaro af alkalisalter kan
man till lösningen blanda
klorammonium och ammoniak samt
tillsätta natriumfosfat. Vid närvaro af
magnesia uppstår en kristallinisk,
fällning af Mg. NH4 PO4.

Alkalimetri, analytiskt
förfarande att bestämma till huru stor
mängd ett alkali eller ett
alkaliskt karbonat finnes i ett ämne.
En afvägd mängd af profvet löses
i vatten och blandas med några
droppar lackmustinktur, hvaraf
lösningen färgas blå, och derefter
tillsättes en afmätt volym af en
utspädd syra af känd halt, tills den
blåa färgen förändrats till röd. Har
detta skett, upphettas lösningen för
att utjaga kolsyra, hvarefter man
tillsätter ur en byrett så mycket
natronlut af känd halt, att den röda
färgen förändras till blå. Om
natronluten och syran hafva sådan
koncentration, att 1 k.c. af syran
neutraliseras af 1 k.c. af
natronlösningen, subtraheras antalet k.c.
natronlut från k.c. af syran. Resten
af syran är den mängd, som
neutraliserats af profvet och som
utvisar dettas alkalihalt. -

Alkalinitet, alkalisk egenskap
hos något ämne, egenskap att mätta
syror och färga lackmuspapper blått.

Alkaloider, växtbaser, i
växtriket förekommande qväfvehaltiga
föreningar, som, i likhet med
ammoniak, med syror gifva salter. De
flesta hafva kraftig inverkan på
organismen samt äro mycket
verksamma läkemedel och farliga gifter.
De förekomma tämligen allmänt
(oftast i fröna, barken och roten)
inom vissa växtfamiljer (solanaceæ,
apocyneæ, papaveraceæ, cinchonaceæ
m. fl.). Alkaloiderna äro dels
flyktiga och syrefria (t. ex. nikotin och
koniin), dels och oftast syrehaltiga
och icke flyktiga. De flyktiga
erhållas genom växternas destillering
med kalk eller natron. Dervid
förflyktigas nämligen alkaloiderna med
vattenångorna och afsätta sig ur
destillatet i form af oljedroppar,
bäst efter tillsats af pottaska eller
kali. De icke flyktiga erhållas i
allmänhet genom växternas
utlakning med utspädda syror och
lösningens fällning med kalk eller
magnesia. De utfällda, orena
alkaloiderna renas derefter genom
kristallisering. De flyktiga alkaloiderna
äro illaluktande, mycket narkotiska
oljor, de icke flyktiga i allmänhet
färglösa, kristalliserande, bittert
smakande ämnen, som äro olösliga eller
föga lösliga i vatten, lättare lösliga
i alkohol. Man känner öfver 100
alkoloider: piperin (i peppar),
berberin (i berberisrot), de som
läkemedel ofta begagnade ämnena
kinin, morfin, atropin, stryknin m.
fl., bland hvilka åtskilliga äro
mycket giftiga. För upptäckande af
alkaloider i lik extraheras
maginnehållet med alkohol, försatt med
litet svafvelsyra. Efter alkoholens
afdestillering utdrages ur återstoden,
som innehåller svafvelsyrade salter af
alkaloider, fett med eter, hvarefter
kalihydrat och kloroform, benzol
eller finkelolja tillsättes.
Kalihydratet frigör alkaloiderna, som lösas
af de nämda vätskorna. Efter
kloroformens o. s. v. afdunstning
befinna sig alkaloiderna i återstoden
och kunna genom reaktionsmedel
upptäckas. — På senare tider har
man funnit, att vid förruttnelse af
ägghviteämnen, blod o s. v.
bildat verkliga alkaloider (se Likgift),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free