Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrikulturkemi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket bör tagas i betraktande vid
giftundersökningar på lik.
Alkanna, rotbarken af en i
Medelhafslanden inhemsk boraginé
(Alcanna tinctoria), hvilken innehåller
ett rödt färgämne, som af alkali
färgas blått. Alkanna användes till
färgning af pomador, håroljor,
tandtinkturer och konfityrer.
Alkemi. Se Kemi.
Alkohol [-hål] kallas hvarje
förening af hydroxyl (OH) och ett
kolväte, således ROH, R(OH)n. Dessa
föreningar motsvara till
sammansättningen de oorganiska baserna och
gifva, lksom dessa, salter, (eterarter)
med syror, derigenom att
hydroxylvätet ersattes af syrors radikaler.
De kunna gifva salter (alkoholat)
äfven med starkt positiva metaller
(K, Na o. s v.). Alkoholerna indelas
i flere klasser: i mättade och
omättade, allt efter som R är mättad
eller omättad med OH, i enatomiga,
tvåatomiga och mångatomiga, allt
efter antalet hydroxylgrupper samt
i primära, med grupperingen CH2
OH, sekundära, med grupperingen
CHOH, och tertiära, med
grupperingen COH. Till den senare klassen
kan man räkna fenolerna, hvilka
äro aromatiska kolvätens
hydroxylderivat.
De primära alkoholerna äro
vanligen mer eller mindre flyktiga
vätskor af neutral reaktion. Vid
oxidation, hvarvid de förlora 2 at. H,
gifva de aldehyder. De sekundära
alkoholerna gifva på samma sätt
ketoner, men de tertiära gifva flere
syror. Fenoler stå i allmänhet emot
oxidation, så vida de ej innehålla
i R lätt oxiderbara radikaler, t. ex.
CH3, i hvilket fall dessa öfvergå
till COOH. Alkoholerna bildas på
mångfaldigt sätt, genom
jäsningsprocesser (etyl-, butyl-, amylalkohol)
torr destillation (metylalkohol),
sönderdelning af i naturen
förekommande eterarter (t. ex. glycerin).
Syntetiskt uppstå de genom
addition af väte till aldehyder. Några
finnas färdigbildade i naturen
(mannit, dulcit). Se Bränvin och
Etylalkohol.
Alkoholometri. Se
Bränvinsprofning.
Allotropi benämdes af Berzelius
vissa grundämnens (t. ex. kolets,
svaflets, fosforns och syrets)
egenskap att uppträda i olika
modifikationer. Denna egenskap beror
af olikheten i det antal atomer,
som bilda grundämnenas minsta
delar, molekylerna, hvilket kunnat
utrönas genom den olika
gastätheten hos gasformiga allotropiska
modifikationer. Så förhåller sig
ozonets eg. v. till syrets som 3 till 2,
hvarför man enligt Avogadros
hypotes kan draga den slutsatsen, att
ozon består af 3 atomer syre, om
vanligt syre består af 2. Lika så
har svafvelgas vid 1000° endast 1/3 så
hög gastäthet som svafvelgas vid
500°, hvarför svafvelgasens
molekyler i senare fallet bestå af 6 atomer,
om de i förra fallet bestå af 2.
Allotropi är således det samma för
enkla ämnen som polymeri för
sammansatta.
Alloxin, Mesoxalurinämne,
CO —NH—CO— CO, en af urinsyra
—NH—CO—
uppkommen oxidationsprodukt, som
anträffats i tarmslem vid fall af
tarmkatarr. Den bildar stora,
färglösa kristaller, hvilkas lösning
färgar huden rödaktig, hvarför man
användt densamma blandad med
cold cream, som smink.
Allyl (af lat. Allium, lök),
hypotetisk radikal, C3 H5 eller CH2
= CH-CH2, hvars hydrat är allyl
alkohol och hvars svafvelförening
(C3H5)2 S, är lökolja. Den ingår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
