- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
16

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ammoniakaliska metallföreningar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidrig ammoniaklukt, mindre ofta
gaser (metylamin) eller fasta ämnen.
Ofta äro de starkare baser än
ammoniak själf, stundom svagare. Med
syror gifva de, liksom ammoniak,
salter. Några förekomma i naturen
(trimetylamin, (CH3)3N, i
Chenopodium vulvaria, hagtornsblommor)
samt bildas vid torr destillation af
djurämnen eller vid förruttnelse. Med
konst erhållas de efter olika metoder:
genom inverkan af kaliumhydrat
på isocyansyreetrar: C2 H5 NCO
+ 2KOH = K2 CO3 + C2 H5 NH2
(Wurtz 1849), af ammoniak på
alkoholradikalers jodider eller
bromider, t. ex.
C2 H5 J + NH3 = C2 H5 NH2 + HJ
(Hofmann 1850), af
nitroföreningar och reduktionsmedel, t. ex.
C6 H5 NO2 + 6H = 2H2 O +
C6 H5 NH2 (Zinin 1842) m. fl.
Med primära ammoniakbaser ger
salpetersyrlighet vatten och
alkoholer eller dessas
salpetersyrlighetsetrar (RNH2 + HONO = N2 +
H2 O + ROH), och med sekundära
ger den nitrosaminer (R2NH +
HONO = H2 O + R2NNO), men
inverkar ej på de tertiära. Primära
aromatiska ammoniakbasers salter
gifva med salpetersyrlighet
diazoföreningar, t. ex. C6 H5 NH2,
HNO3 + HONO = C6 H5 N2ONO2
+ H2 O.

Ammoniakgnmmi, ett
gummiharts af roten till den i orienten
inhemska umbellatväxten Dorema
ammoniacum
, bildar gulaktiga eller
rödaktiga korn och kakor af
lökartad lukt. Det användes som
ingrediens i plåster.

Ammoniak, kaustik, en
lösning af ammoniakgas i vatten, af
olika eg. v., allt efter halten af
ammoniakgas. Följande tabell anger
ammoniakhalten (H3N) i proc. vid
temp. 14°.

Eg. v. %

0,9959 1
0,9915 2
0,9873 3
0,9831 4
0,9790 5
0,9749 6
0,9709 7
0,9670 8
0,9631 9
0,9593 10
0,9555 11
0,9520 12
0,9484 13
0,9449 14
0,9414 15
0,9380 16
0,9347 17
0,9314 18
0,9283 19
0,9251 20
0,9221 21
0,9191 22
0,9162 23
0,9133 24
0,9106 25
0,9078 26
0,9052 27
0,9026 28
0,9001 29
0,8976 30
0,8953 31
0,8929 32
0,8907 33
0,8885 34
0,8864 35
0,8744 36

Kaustik ammoniak beredes
derigenom att 4 delar salmiak och 5
delar torr släckt kalk, utrörda med
vatten till en tjock deg, upphettas
i järnretort. Den gas, som
utvecklas vid lindrig upphettning, inledes
i en tvättflaska med vatten och
derifrån i 4 delar destilleradt vatten,
som hålles väl afkyldt. Man
erhåller så kaustik ammoniak af högsta
koncentration. Lösningen luktar
af ammoniakgas och har alkaliska
egenskaper. Till metallsalter
förhåller den sig som kali- och
natronlut, fäller i allmänhet basiska salter
eller hydrat; NH3 + H2O förhåller
sig således som NH4OH eller
KOH. Kaustik ammoniak är dock
intet hydrat; den sönderdelas
nämgen lätt vid upphettning i vatten
och ammoniakgas. Många af de
med ammoniak fällda hydraten
lösas lätt i öfverskott, t. ex. Cu,
Zn, Ni-hydrat o. s. v. Med
qvicksilfveroxidsalter ger kaustik
ammoniak en hvit fällning, HgNH2R
(R = Cl, NO3 etc), och med
qvicksilfveroxidulsalter svarta fällningar
af likartad sammansättning;
verkar således i dessa fall olika med
kali och natron, som fälla oxider.
— Priset på kaustik ammoniak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free