Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Digestivsalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drufsocker—Dubbel dekomposition
93
tersuchung von wasser» (1874),
Bei-ehardt, »Grundlagen zur
beurthei-lung des trinkswassers» (1880) oeh
Frankland, »Water analysis for
sa-nitary purposes» (1880). Jfr Vatten.
Drufsocker, Dextros, en direkt
jäsbar sockerart C6H12O6, som
förekommer allmänt i växtriket samt
i smärre mängder normalt och i
större abnormt (särdeles i urin vid
diabetes) i djurkroppen. Det bildas
genom inverkan af utspädda syror
på många kolhydrat, såsom
stärkelse, dextrin, cellulosa, rörsocker
(jämte lævulos), och mjölksocker
(jämte galaktos). Drufsocker
framställes ur stärkelse (100 del.) genom
kokning med (300—400) del. vatten
och (2—4 del.) svafvelsyra. Sedan
neutraliseras lösningen med krita,
gips frånfiltreras, och den med
benkol affärgade lösningen afdunstas
till kristallisation. I smått erhålles
drufsocker i rent tillstånd bäst, om
fint pulveriseradt rörsocker
småningom blandas med sprit, försatt med
*/is volym saltsyra, så länge något
löses vid omskakning. Ur den från
öfverskott af rörsocker afhällda
vätskan kristalliserar drufsocker. Denna
sockerart bildar små vårtlika
kristaller, som innehålla 1 mol.
kristallvatten, smakar mindre sött än
rörsocker, löses i 1,3 del. kallt vatten, men
till alla förhållanden i varmt vatten
och utspädd alkohol. Vid
upphettning till 100° förlorar drufsocker
först kristallvatten, smälter vid 146°
och ger sedan
sönderdelningsprodukter af samma slag som rörsocker.
Genom inverkan af natriumamalgam
på en lösning af drufsocker bildas
mannit, C6 H14O6, af
oxidations-medel flere syror, såsom
glykonsyra, sockersyra och oxalsyra. Med
jäst råkar drufsocker lätt i jäsning
samt ger dervid alkohol, kolsyra
äfvensom små mängder bärnsten-
syra och glycerin. I alkaliska
vätskor kan drufsockret jäsa till
mjölksyra och smörsyra. Det utmärkes,
till skilnad från rörsocker, deraf att
det vid upphettning med en lösning
af vinsyrans kopparoxidsalt i natron
utfäller röd kopparoxidul och att
det med en lösning af silfveroxid i
ammoniak utfäller silfver, som i
form af en speglande hinna
bekläder kärlets väggar. Upphettas def
med en lösning af kali eller natron
till 60°—70°, bildas bruna,
humus-artade ämnen. Drufsocker
användes i stor mängd vid tillverkning
af vin (gallisering), som
maltbespa-rande medel i bryggerierna, till
kon-fityrer och sylter, som »kulör» för
tillverkning af konjak, i
tobaksfabriker o. s. v. Priset är 40 kr. per
100 kilo. Tillverkningen är f. n.
ganska betydlig, ungefär 30 mill.
kilo årligen. Den i handeln
förekommande varan är långtifrån ren,
innehåller t. ex. 60—80 %
drufsocker, 6—18 % vatten och dextrin,
2—7 % salter (gips o. d.). En del
af handelns drufsocker förekommer
som sirap. För bryggeriernas behof
beredes sådan sirap oftast genom
inverkan af malt på stärkelse af
potatis och utgöres då
hufvudsakligen af maltos och dextrin.
Drummonds ljus, starkt ljus,
åstadkommet genom upphettning af
kalk i knallgaslåga. Ännu
starkare ljus kan erhållas med
zirkon-jord.
Dualin. Se Nitroglycerin.
Dubbelatom, två med
hvarandra förenade atomer. Se Atom.
Dubbel dekomposition,
kemisk reaktion, vid hvilken 2
föreningar byta beståndsdelar enligt den
allmänna formeln AB + CD = AD -f
CB. Vill man med dubbel
dekomposition förstå det förlopp, då 2
molekyler byta atomer, kunna de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
