Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparbrunt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kork—Kristall
233
aromatisk lukt och användes i
medicin. Den innehåller syrehaltiga
ämnen.
Kork, en i växtriket allmänt
förekommande väfnad, som
uppstår af de under epidermis belägna
cellerna, genom upprepad
tvärdelning, hvarigenom korkcellerna
blifva platta och tafvelformiga.
Kork tjenar till ersättning för
epidermis samt skyddar underliggande
väfnader för temperaturväxlingar
och uttorkning. Korkväfnaden
uppnår en betydande utveckling hos
korkeken (Quercus snber) i Spanien,
Portugal och Algeriet. Utom
hufvudmassan, korksubstansen, innehåller
kork en mängd ofullständigt kända
ämnen, som äro lösliga dels i vatten
och dels i alkohol. Den egentliga
korksubstansen innehaller vida mer
kol (68 %) och väte (8,7 %) än
cellulosa. Korkens användning till
proppar är allmänt bekant.
Kork-spån, intimt blandad med
kautsjuk, användes till mattor (se
Camptulicon). Kork kan göras
mjuk, om man lägger den i hett
vatten, och oangriplig för
kemikalier, om den impregneras med smält
paraffin. Gammal kork renoveras,
om den inlägges i hett vatten och
efter 24 timmar aftvättas med kallt
vatten samt derefter under några
timmar får ligga i en blandning af
1 del saltsyra och 15 del. vatten.
Korkmattor tillverkas af fint
målen kork och inkokt linolja, med
hvilken blandning man öfverdrager
segelduk. Jfr Camptulicon. *
Krapplack, en lackfärg, som
erhålles genom tillsats af soda till
en infusion på krapprot med
alunlösning. Det innehåller
lerjordshydrat och krappfärgämnen samt
användes som en vacker, varaktig
och icke giftig röd olje- och
vattenfärg.
Krapprödt, Alizarin (se d. o.).
Kreatin,
MJN -C-_N(CH3)CHa-CO2H,
metylguanidinättiksyra, ett i kött
(0,2—0,4 %) och köttextrakt
förekommande kristalliserande ämne,
som är svårlösligt i vatten. Det
kan erhållas syntetiskt af cyanamid,
NCNH2, och metylglykokoll,
CH2(NHCH3)CO2H.
Kokas kreatin en längre tid med
vatten eller en kortare tid med
utspädda syror, uppstår ett nytt ämne,
kreatinin, som förekommer i urin
och har sammansättningen:
hin -^„N(CH^CH2_Co;
Kokas kreatinin med baser, bildas
ånyo kreatin. Kreatin, som
intagits i organismen, afsöndras med
urinen såsom kreatinin eller
undergår till en ringa del sönderdelning
i metylamin och metylurinämne.
Kremserhvitt. Se Blyhvitt.
Kreosot kallas blandningar äf
fenoler, hvilka erhållas ur tjäror
eller torrdestillationsprodukter af
trä och stenkol, derigenom att dessa
behandlas med alkalilut och den
från olösta kolväten skilda
lösningen neutraliseras med svafvelsyra.
Den råa kreosoten renas genom
destillation. Kreosoten ,är en
färglös eller gul olja med intensiv
röklukt, har brännande smak, verkar
antiseptiskt och är giftig. Oren
kreosot användes med fördel som
desinfektionsmedel och till
konservering af virke.
Kristall benämnes hvarje af
naturen danad fast kropp, som
begränsas af plana ytor, hvilka
under bestämda vinklar råka
hvarandra. Kristallformerna äro otaligt
många, men kunna hänföras till
sex grupper eller kristallsystem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
