Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitrogenium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
Oljor—Osmium
och ättiksyra. Oljesyra erhålles som
biprodukt vid
stearinljusfabrikatio-nen och användes till infettning af
ull och till beredning af såpa.
Oljor benämnas i allmänhet
genomskinliga vätskor, som icke lösas
i vatten. (Jfr Felt och Flyktiga
oljor). Om eldfarliga oljor se kungl.»
förordn, af d. 26 nov. 1875 och d.
13 apr. 1880.
Oljsocker. Se Eleosacchara.
» Scheeles oljsocker» har varit en
benämning på glycerin.
Opaliséra säges om vätskor, som
äro halfgenomskinliga och blåaktigt
hvita, t. ex. spädd skummjölk.
Opium, den intorkade
mjölksaften af vallmons, JPapaver
somni-jerum (fam. Papavwacece), omogna
frökapslar, Det bildar en brun
massa med döfvande lukt och bitter
smak samt kommer i handeln
vanligen i form af kulor. Utom
vanliga växtämnen (gummi, ägghvita,
socker, harts o. d.) innehåller det
mekonsyra, C40H(C02H)3, och
ett antal alkaloider, bland hvilka
morfin, narkotin och kodein äro
Vigtigast. Opium är giftigt och
dödande i doser af 0,25—0,75 gr., men
inverkar i mindre doser lugnande,
smärtstillande och sömn gifvande. 1
orienten användes det som
njutningsmedel. I läkekonsten
begagnas det mycket, dels som läkemedel
och dels som råämne för beredning
af morfin. Jfr O. Sandahl, »Om
opium» (i samlingsverket »Ur vår
tids forskning», 1873).
Opodeldok. Sé Liniment.
Orangeblomolja. SeNeroliolja.
Ordn, C6 H3 (CH8) (OH)2
(CH 8 : OH : OH = 1 : 3 : 5), bildas
vid inverkan af kalkmjölk på de i
färglafvar forekommande lafsyrorna
och kan syntetiskt erhållas, om man
smälter klortoluolsulfonsvra med kau-
stikt kali. Orcin kristalliserar med
1 mol. vatten i färglösa och
luktlösa, vid 58° smältande prismer,
hvilka lösas i vatten, alkohol och
eter. Det färgas rödt i luften, vid
närvaro af ammoniakångor, och ger ’
färgämnet orcein, C7H7NOq, som
utgör hufvudbeståndsdelen- i orselj
(se d. o.).
Organometallföreningar
benämnas föreningar af metaller med
organiska radikaler, t. ex. kakodyl
och zinketyl.
Orleäna, gult färgstoft, som i
södra Amerika erhålles ur frukten
af Bixa Or eliana (fam. Bixacece).
Frukten krossas och lemnas att jäsa,
och den dervid bildade grötformiga
massan fuktas med urin. Orleanan
kommer i handeln i form af en gul,
af urin luktande deg samt
innehåller som hufvudbeståndsdel bixin,
C 2 8 H 3 4 O 5, ett amorft,
cinnober-rödt pulver, som ej löses i vatten,
men med gul färg i alkohol, feta
oljor och alkalier. Den användes
hufvudsakligen till färgning af smör
och ost.
Orse’lj, färgstoft,, som beredes af
åtskilliga lafvar, Roccella, TJsnea,
Lecanora m. fl., derigenom att dessa
blandas med urin eller ammoniak
och få jäsa. Den erhållna massan,
som äfven kallas cudbear, är röd,
innehåller orcein och användes till
färgning, isynnerhet af silke.
Ortosyror. Se Syror.
Osmium, ett sällsynt, af Tennån t
1803 upptäckt metalliskt
grundämne, som i små mängder åtföljer
platina och i större mängder (17—
48 %) med iridium förekommer i
mineralet osmium-iridium. Det är
en blåaktig metall, af eg. v. 21,4,
så hård att den repar glas. Dess
at.v. är 199 och tecknas Os. Af
dess många föreningar är öfveros-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
