Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörfärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socker
319
ämnen,, som,försvåra arbetena. Icke
dess mindre har
hvitbetsockertill-verkningen i Europa blifvit en högt
uppdrifven • och storartad industri.
Inom tropikerna tillverkas i
allmänhet sockret på ett tämligen
primitivt sätt. Man nöjer sig oftast
med att bereda en oren produkt,
kolonial- eller råsocker, som
importeras till ISuropa, för att der
renas. På flere ställen hafva dock
på de senare årtiondena inrättats
sockerfabriker, der man gjort sig
till godo den erfarenhet, som i
Europa vunnits vid
hvitbetsocker-industrien. Beredningen af
kolonial-råsocker är mycket enkel.
Sockerröret prässas mellan valsar, och den
erhållna saften försättes med O,oi—
O,os % kalk samt afdunstas i
kittlar af järn eller koppar, hvarunder
ytan genom skumning befrias från
ägghviteämnen och orenligheter.
Afdunstningen företages vanligen i
flere kittlar, och saften flyttas till
allt mindre kärl, i samma mån som
den blir mer koncentrerad.
Slutligen lemnas den inkokade saften
att kristallisera i träkar, hvilkas
"bottnar äro försedda med häl,
tilltäppta med träpluggar. Genom
omröring påskyndas
kristalliserin-gen.. Efter1 kristalliseringen Öppnas
hålen i bottnen pä karen, och
moderluten, sirap L melass, får rinna
• ut. Sirapen afdunstas ånyo till
kristallisation, så länge socker deraf
kan erhållas, och slutligen
användes den till romberedning eller i
hushållen. Det erhållna sockret är
gult till brunt och kallas moscovad.
Det underkastas ibland på
produktionsorten en reningsprocess, kallad
dækning, som består deri att
sockret täckes med våt lera, hvars
vatten undantränger, sirapen. Sådant
socker kallas kassonad eller
tefre-socker. Kolonialsockret innehåller
83—.98 % rörsocker, 0,a-r-5 %
glykoser och 0,2—2 % salter. Det
innehåller dessutom olösta
föroreningar, som göra att dess lösning
i vatten är oklar och håller sig så
under flere dagar. I den
bottensats, som afsätter sig ur
sockerlösningen, kan man nästan alltid
med mikroskopet upptäcka
kropparna af små spindelartade djur
(akarider). Kolonialsockrets värde
och tullsats bedömes vanligen efter
färgen, och för jämförelse har man
upprättat en standard af numrerade
sockerprof, den s. k. »holländska
Standard». Reningen eller
raffineringen af kølonialsocker består deri,
att sockret löses i vatten, blandas
med fint pulveriseradt benkol och
ägghvita (vanligen defibrineradt blod)
.samt upphettas till kokning, hvarvid
ägghvitan koaguleras och j änate
orenligheter afskiljes som skum, hvilket
frånskiljes. Derefter silas lösningen
genom benkolsfiltra och afdunstas i
vacuumpannor. Efter koncentration
till eg. v. 1,4 lemnas lödningen att
kristallisera. Så snart kristaller visa
sig, omröres vätskan med träspadar,
. hvarigenom man erhåller en gröt
af små kristaller. Denna gröt
gjutes nu i toppformar, som. kunna
öppnas nedtill. Efter slutad
kristallisering utsuges sirapen ur
massan och aflägsnas fullständigt genom
en afsköljning med ren
sockerlösning. Derpå vändas topparna upp
och ned och få torka.
Den-erhållna sirapen afdunstas ytterligare,
och dervid erhållet socker blir
genom centrifugalmaskin befriadt från
möderlut.
Hvitbetsocker erhålles påföljande
sätt. Betorna förarbetas så. snart
som möjligt efter skörden, emedan
de vid förvaring till våren
försämras och lemna mindre utbyte. Först
sköljas de från orenligheter,- skiljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
