Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Soda
323
ker. Vid oxidation bildas af
sockerarterna en mängd organiska
syror. Mjölksocker och galaktos gifva
med salpetersyra den svårlösliga
slemsyran; de öfriga gifva endast
lättlösliga syror. Sockerarterna
förekomma i både djur- och
växtkropparna. Mjölksockret i mjölken
tillhör uteslutande djurriket, och
rörsockret samt lævulosen
uteslutande växtriket. Dextros eller
drufsocker förekommer både i. djur-och
växtkropparna. Produkter af syrors
eller enzyms inverkan på naturliga
kolhydrat äro maltos, galaktos,
drufsocker och lævulos. Sockerarternas
lösningar äro optiskt verksamma.
Lævulos är venstervridande, de
flesta andra högervridatide.
Soda, Natriumkarbonat, Neutralt
. kolsyradt natron, Na2 CO3. På
många ställen, t. ex. i Ungern, på
Araxes-slätten, i norra Afrika,
Persien, Indien och Kina, ut vittrar
soda ur marken eller finnes löst i
smärre insjöars vatten. Äfven i
askan efter förbrända hafsväxter,
t. ex. Salsola, Salicornia och alger,
finnes soda, och under förra
århundradet härstammade de,n i industrien
använda sodan Jiufvudsakligen ur
dessa råämnen. Ar 1793, då
Frankrike var afspärradt från utlandet
och hänvisadt till egna tillgångar,
blef bristen på soda och pottaska
så känbar, att välfärdsutskottet
uppfordrade de franske medborgarna
att delgifva en pröfningskomité
förslag till sodafabrikation. Af inkomna
förslag antogs endast ett, af
kirurgen Leblanc, och dennes förfarande
ligger ännu efter 90 års förlopp till
grund för sodaindustrien, som är den
största bland alla kemiska
industrigrenar samt mer än något annat
utvecklat hela den kemiska
teknologien och höjt den till dess
närvarande höga ståndpunkt. Först
på dét sista året har en ny
tillverkningsmetod kunnat med framgång
täfla med den kblanc’ska, nämligen
ammoniaksodaprocessen. Det
leblancska förfaringssättet består deri,
att koksalt blandas med svafvelsyra.
Man erhåller dervid natriumsulfat
och klorvätegas enligt följande
eqvationer :
NaCl + H2 SO4= HCl + NaHSO4
NaCl+NaHS04= HCl-f Na2S04.
Den första af dessa eqvationer
kan realiseras vid låg temp., den
senare kräfver starkare upphettning.
Sedan natriumsulfat erhållits,
blandas ået med kalciumkarbonat och
kol samt glödgas. Genom inverkan
af kol på natriumsulfat uppstår
kolsyra och svafvelnatrium, som med
kalciumkarbonatet omsattes till
natriumkarbonat och svafvelkalcium
enligt följande eqvationer:
Na2 S04 + 2C = Ka2 S + 2C02
Na2 S + CaCO? = Ca S + NaaCO8.
Då den smälta massan utlakas
med vatten, löses natriumkarbonat,
och svafvelkalcium stannar i
återstoden. Sedan afdunstas lösningen.
Som biprodukter erhållas således
klorvätegas och svafvelkalcium.
Beredningen af natriumsulfat
utföres i ugnar, sulfatugnar, af olika
konstruktion, vanligen så inrättade,
att de innehålla tvänne afdelningar.
I den ena blandas koksaltet med
en beräknad mängd svafvelsyra.
Fig. 1.
Sedan hälften af koksaltet med
svafvelsyran bildat surt sulfat,
öfverflyttas massan till ugnens andra
afdelning, der det sura sulfatet får
vid högre temp. inverka på den
andra hälften af koksaltet. Fig. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
