Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r f Bet kunde tyckas, som äskades tär en yttcrligäre*
synthetisk bestämning af begreppet Motsats* Så är déf
dock ej* Ty i sådant fall (då synthes är resultatet af
en Motsats) förutsattes en Motsats verkligen före
den jag finge, som således ej vore den högsta,
alltomfattande* Analytiskt måste denna finnas nr sjelf*
va Motsatsbegreppet, fattadt i dess renbef och
allmänhet.
Hvad är då Motsats? Det är naturligt att, först
då detta blifvit utredt, får allt det ofvan sagda sin
fulla klarhet oéh giltighet.
Motsats — vill kaiiske någon efter Principinm
Gontradictionis svara — är det förhållande mellan
två begrepp, hvatfgenom dé utesluta hvarandra. Om
så vore, då stode slätt til! med hvad vi ofvanföre
talat i den akt och mening, som gåfve tvärtom det
ena begréppet det andra vid handen, satte det med sig*.
Men Principium Contradietionis talar icke ont
Motsats i allmähhet, utan om Motsägelse, d. ä.
Motsats emellan de predicater, som tilläggas samma
Väsen* Då den nekar och utesluter denna, jakar oefet
förutsätter den i och med detsamma möjligheten af
predicering i allmänhet, förutsätter således en
Mot-säts — på grammaticaliskt språk: emellan Subject oéh
Prédicat — på philosophiskt: emellan Väsende och
Form.
Vi gå närmare på saken. 1 all Motsats ligger
begreppet om en handling: Motsättningen* Hvad är,
då som sätter? Icke något Tredje; fy då far jag ett
ny Motsats mellan min Motsats och ett Tredje, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
