Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnopsykologi och kvinnlig logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten, synes mig äga hela livets omkrets! Icke
blir denna omkrets trängre, därför att jag framhållit:
att alla radier, som dragas från densamma, böra föras
tillbaka till centrum: kvinnans
personlighetsförhållan-den som hustru och mor, ifall hon uppnår lyckan att
helt förverkliga alla sitt väsens möjligheter. Och
slutligen sagt att, även om kvinnan ej omedelbart
kommer att fylla moderlighetens uppgift, så bör dock
hjärtpunkten i hennes verksamhet vara en i
mänsklighetens tjänst omsatt moderlighet.*
* I samband med mitt tal om moderligheten har jag
ställt talet om freden. Jag har därvid naturligtvis blivit
mött av invändningen: att rustningar äro villkor för freden
och att forsvarsagitation är nödvändig som väckelse av
den fosterländska offervillighet, utan vilken vi icke kunna bli
nog rustade för att bevara freden. Men man har icke med ett
ord besvarat min anklagelse: att vår forsvarsagitation
utmynnat i en krigsagitation; att de rustningar, vi gjort för
freden, blivit brukade som hotelse mot freden!
Detta faktum är, kort och gott, domen över
försvars-agitationen som helhet tagen, ehuru mången enstaka, där
verkande kvinna kan frikännas från all medveten del i
dessa försvarsrörelsens följder.
Genom dessa följder uppenbaras att samma grundlag
är gällande för allt kulturarbete: den, att man ej har kvar
för ett ändamål vad man brukar för ett annat, den gäller
även på detta särskilda område för kvinnans verksamhet.
Hon kan ge sina örringar till försvaret — ty detta är ej
en personlig insats, isynnerhet inte nu, när örringar äro
ur bruket — och hon kan i tysthet »försaka» hop kronor
till försvaret, utan att skada freden. Men hon kan ej göra
en personlig insats, det vill säga: icke liva och leda
sinnena till rustningar, utan att också väcka krigstankar;
hon kan icke i sina söners hjärtan elda stridslusten utan
att elda anfallshågen.
Om Sveriges avväpning har jag ej talat ett ord. Jag
har sagt, att vår riksdag och regering med lugn
besinning böra sörja för det nödvändiga försvaret, men att
kvinnorna böra verka för en sådan omdaning av sinnena,
att krig framdeles bli omöjliga — i stället för att, som
en del svenska kvinnor nu under senaste åren gjort, hjälpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
