Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnopsykologi och kvinnlig logik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIX.
Med det föregående har jag också svarat på de
betänkligheter, som blivit offentligt och enskilt
framförda, de nämligen: att min maning att odla
känslolivet skulle framkalla en osund känslosamhet, en ännu
större benägenhet än den, som redan finnes hos
kvinnan, att pjunkande gå och omhulda ett brustet hjärta
eller dådlös smycka och spegla sig under spejandet
efter en man!
Man Tcallar det grymt, att råda kvinnorna att
vårda och stegra moderlighetskänslan, då livet icke
bjuder alla moderskapet under sköna och värdiga
förhållanden; då tvärtom ett ofantligt antal kvinnor
aldrig bli gifta. Redan nu ofta nervösa, på grund av
att de ej fått fylla sin naturligaste uppgift som
kvinnor, skulle de sålunda bli hysteriska. När den
personliga lyckan visade sig ouppnåelig skulle de icke
kunna, vad de så väl behöva kunna: att som mannen
resignera starkt och sunt; att kasta sig på en
livsuppgift, som ersätter lyckan. Det är därför bättre att
predika en modig resignation än odling av känslan.
Kvinnorna skulle genom det senare i vida högre
grad än nu komma att gå som trötta trälar under
arbetsoket, utan livskraft eller arbetsglädje!
Naturligtvis kan allt detta hända. Från naturens
lag frigöres ingen; det gäller att »se soumettre ou se
démettre» — till en annan livsform, där smärta kanske
icke blir en följd av att naturens lag kränkes eller ej
kan bli uppfylld! Här är smärtan oundviklig. Ur
samma källa som den högsta livsintensitet väller,
måste också den högsta livsleda komma att härflyta.
Men om vi, för att minska möjligheten till smärta,
göra våra möjligheter till lycka ringare, då förlora vi
själva och kulturen lika mycket. Det är av känslornas
rikedom den näres; ur deras djup den förnyas; dess
härligaste verk uppenbara det högsta känslolivet. Alla
farhågor för ett osunt känsloliv genom känslans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
