Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ellen Keys radikalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmåga att pröfva andliga innehåll för att inse
denna skillnad. Lättare än genom abstrakta ord
torde den kunna suggereras in genom ett
exempel. Men blott ett enda och detta utan någon
förklarande text! Jag vill då säga, att vi, som nu
lefva och kalla oss kulturmänniskor i betydelse af
kulturtjänare, dock icke kunna blicka upp till
Goethe eller Ibsen med samma tacksamma beundran
och samma samkänslans hjärtelag som till en
Kant, Helmholtz, Pasteur eller Edison. Af sådan
ved äro våra hjältar, våra föregångsmän. De
sporra oss till ansträngningar och efterliknande,
medan t. ex. Goethe begynner att allt mindre
tillhöra vårt lif och alltmera vår litteratur. — Dock
måste jag ännu en gång vädja till reflexionen för
att få fram motsatsen och det på ett något mera
utfördt och fullständigt sätt.
Vår tids framsteg i kultur kan markeras åt
två håll — i riktning mot naturen och mot
samhället. Naturen får i långt mindre grad vara i
fred för oss än för våra fäder, hvilka på det stora
hela togo den såsom ett oföränderligt faktum,
under hvars ok de tålmodigt böjde sig, där icke
deras läggning momentant var sådan, att de kände
sig lyftade af dess våg. Denna grundstämningens
passivitet hvilade dock icke endast på en känsla
af den omgifvande naturramens öfvermäktiga tryck
utan säkerligen ännu mera på föreställningen om
öfvermänskliga personmakter, som framträdde i
och styrde naturen och hvilka af naturen själf
lånade nödvändigheten och oändligheten och af
människan förnuftet. Om det äldre föreställningssättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
