Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCENISKA KONSTNÄR FR
85
berg, som då var Stora Teaterns intendent, skref om detta hennes
uppträdande i sin dagbok: »Christine Nilssons Margareta var
den största framgång som vunnits på denna skådeplats sedan
Jenny Linds dagar — oerhördt jubel, tretton inropningar, bi>
fallet välförtjänt till minsta detalj». Tretton inropningar var
verkligen någonting oerhört på den tiden, innan ännu inrop»
ningsraseriet börjat urarta till ett rent gyckelspel med järn»
ridådörrens öppnande ett par tre gånger som afslutning på
på det hela. — Hennes andra uppträdande några dagar där»
efter som Valentine i »Hugenotterna» stadfästade ännu mera
den hänförda publiken i den öfvertygelsen, »att Christine
Nilsson trots sin torparbörd fått snillets adelsbref till skänks
redan vid födseln». Hennes tredje parti var Mignon, för
hvilken skapelse hon likaledes skördade utomordentligt bifall.
I oktober 1881 uppträdde hon ånyo på vår operascen för att
på inbjudan af Oscar II med sin talang illustrera de högtid»
ligheter, som ägde rum vid kronprins Gustafs hemförande af
sin unga brud. Hösten 1885 gjorde hon under Strakoschs
impressarieskap en konsertturné genom Skandinavien. Från
Norge drog hennes triumftåg öfver Göteborg till Stockholm,
där hon hyllades om möjligt ännu mera än förut. På en kon»
sert i London den 11 maj 1891 tog hon sitt offentliga afsked
af musiklifvet.
Den 12 mars 1887 ingick Christine Nilsson i Paris nytt äk»
tenskap med spanske understatssckretcraren Don Angel°Ramon«
Maria Valeyo y Miranda, grefve de Casa Miranda, och följde
honom till Madrid; grefve de Casa Miranda afled i början af
september 1902.
Christine Nilsson blef ledamot af Kungl. Musikaliska Aka»
demien 1869 och innehar föröfrigt en mängd yttre utmärkelser.
Af konung Oscar tilldelades hon medaljen »In sui memoriam»
i briljanter och af konung Gustaf fick hon år 1911 »konun»
gens större guldmedalj» att bäras i guldkedja om halsen. Dess»
utom är hon österrikisk kammarsångerska, »Officicr de l’in«
struction publique», innehar »Orden für Kunst und Wissen»
schaft» i briljanter samt storkorset i briljanter af den spanska
»Ordre de la bienfaisance», hvilken orden, instiftad af drott»
ning Isabella II, nästan uteslutande bäres af furstliga personer.
Under de senare årtiondena har hon vistats dels i sitt hotell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
