Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iande. Försöken utfördes slutligen, sedan ånga
befunnits olämplig, på det sättet att bläster
{luft) i stor mängd inpressades genom en mängd
små öppningar i bottnen på en liten stjelpugn,
hvaruti tackjernet inliälts från masugnen.
»Sedan blästern påsläppts», säger Percy, som
be-skrifver ett sådant försök, »gick allt lugnt ^
några minuter, hvarefter plötsligt kommo
vulkaniska utbrott af lågor och gnistor jemte
häftig utsprutning af rödhet slagg; men efter
några få minuter blef allt åter lugnt och det
flytande, smidbara jernet tappades ut». Men
Bessemer lyckades dock icke anordna
bläster-färskningen, så att densamma blef lönande,
och det erhållna stålet var icke heller
klanderfritt, så att metoden var på väg att
öfver-gifvas i England, då svensken Göransson
upptog Bessemers till hälften fallna mantel och
efter åtskilliga vedervärdigheter löste frågan
på ett fullt praktiskt och nöjaktigt sätt. Denna
oväntade utveckling af Bessemermetoden blef
epokgörande för hela verldens jerntillverkning
och dess användning har sedan dess (1858)
iilltagit med hastig fart.
Blästerfärskningen utföres numera vanligen
i en päronformig stjelpugn, den s. k.
konvertera, af eldfast ämne, som utanpå är beklädd
med tjock jernplåt. I bottnen finnes en mängd
hål genom hvilka blästern inkommer från en
Titanpå anbringad väderlåda, som kan ställas
i förbindelse med biåsmaskinen. När denna
kring horizontala axeltappar rörliga ugn skall
begagnas, uppvärmes densamma med glödande
kol, hvarefter den nedstjelpes och befrias från
kolen. Det i en* skänk uppsamlade tackjernet
inhälles genom öppningen i ugnens topp (fig. 1)
till en mängd af åtta eller tio tons; ugnens
skapnad hindrar, såsom bilden visar, det smälta
jernets beröring med den genomborrade
bottnen. Nu pådrages blästern, och när ugnen
böijar resa sig, sopar luften med stor kraft
längs tackjernets yta, uppkastande derifrån en
oupphörlig skur af glödande gDistor.
Långsamt ställer sig konvertern i upprätt, läge och
luften pressas under hela tiden med sådan
kraft genom formorna i bottnen, att något
jern omöjligen kan uttränga denna väg. Med
ett väldigt dån och med bländande ljus forsar
-eldflödet i förvirrade massor ur vidundrets gap
och faller i gyllene flagor flera famnar der
framom. De grannaste fyrverkerier kunna ei.
jemföras med dessa gnistrande paljetter af
.glödgadt jern. Färskningen, som inledts med
kisels och en del jer ds syrsättning och
förening till en färskslagg, försiggår sedan med
stormande kok under dennas och blästerns
förenade verkan och saktar sig åter i samma
mån som kolets förbränning fortskrider. Af
eldsprutningens häftighet och den utströmmande
lågans beskaffenhet kan man derföre också
med ganska stor säkerhet bedöma, när
jern-soppan är färdigkokad och kolhalten tillagad
sådan, som man önskar. .Ugnen nedstjelpes
då åter, blästern afstannar och allt är lugnt
igen.
Hundra centner tackjern kunna på detta
sätt förvandlas till gjutstål på endast tjugu
minuter. Sekunderna äro vid detta förlopp
så dyrbara, att lång öfning och stor
skicklighet fordras för bedömandet af det rätta
ögonblick, då blästern bör afstanna; ett
misstag pä tio sekunder är nog att förderfva hela
stålmassan. Man har derföre mångenstädes,
åtminstone utomlands, börjat använda
spektro-skopet for att bättre kontrollera processens
gång. Den ur konverteras öppning strömmande
lågan innehåller profstycken af tackjernets
nästan alla främmande inblandningar i glödande
gasform tillika med de jerndelar, som deruti
glöda i mera solid existens. Spektret visar
sig i början kontinuerligt utan glänsande
li-nier, men snart uppträder deruti den gula,
lysande natrium-dubbellinien, hvilken qvarstår
till slutet. Efter natriumlinien blifva lithiums
och calciums röda linier sjmliga och efter dem
kommer en präktig rad af gröna, och blåa
linier. Det är i synnerhet dessa gröna liniers
gradvis stegrade glans, som med ofelbar
säkerhet angifver det ögonblick, när den önskade
kolhalten ernåtts.
Det stål, som ligger färdigkokadt i den
kullstjelpta konvertern kan dock icke alltid
begagnas, sådant det är: stålsoppan måste
mer-ändels äfredas. Blästern har förbränt en del
jern till jernoxidul och denna, som vid
processens slut ännu oftast till någon del
qvar-stannar uppblandad i stålmassan, skulle göra
stålet »rödskört», om den icke aflägsnades.
För detta ändamål låter man blåsningen pågå
till lägre kolhalt, än som verkligen önskas,
hvarefter man till den färdigblåsta massan
tillsätter en lagom mängd manganjern (spegeljern).
Sådant hålles för ändamålet färdigsmält i en
närstående ugn, som ställes i förening med
konvertern genom en lämplig ränpa. Det
härefter färdiga stålet gjutes i kokiller i stycken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
