Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturen allt mera innerlig. Från att vara ett
simpelt inhyseshjon blifver gästen allt mera
beroende af sin värd, ocb detta kan sluta
•dermed, ätt den förre urartar till fullt
utbildad snyltgäst, som alldeles icke kan hjelpa
sig på egen hand.- På detta sätt har hela
parasitlifvet måhända småningom under tider-
nas lopp afbildats. Ett stöd för denna
slutsats lemnar det förhållandet, att naturen kan
framvisa prof på utbildningens alla skeden
mellan å ena sidan den simpla’ samvaron och
å andra sidan det tillstånd, då den förnedrade
parasiten blifvit ett till värdens nåd helt och
hållet hänvisadt inhyseshjon.
Gamla menniskor.
T^lourens har anmärkt, att alla de högre dju-
ren lefva omkring fem gånger den tid, de
behöfva för att uppnå mogenhetsperiodeD, som
hos menniskan inträffar omkring tjugonde
lef-uadsåret, och hennes lifslängd bör således,
efter dennna fysiologiska analogi, uppgå till
omkring 100 år. Hufeland deremot uppgifver,
att djuren lefva åtta gånger den tid de
behöfva för att bli fullvuxna och att menniskan,
som först vid tjugufem års ålder är fullt
utbildad, bör kunna lefva 200 år. Tager man
hänsyn till de statistiska uppgifterna rörande
dödligheten bland civiliserade menniskor, skall
man finna att medellifslängden icke uppgår
ens till femtio år, och konung David, som
hvarken studerat statistik eller fysiologi, har
således snarare öfverdrifvit än underskattat,
då han säger, att vårt lif varar 70, åt högsta
50 år.
Menniskolifvet är tvifvelsutan, under fullt
okonstlade förhållanden, egnadt att vida
öfver-skrida de gränser för långvarigheten, som nu
merändels uppnås. Men den alltid visa
naturen gör, då hon förkortar menniskans
tillvaro, sina afdrag icke från något viset skede
derutaf utan från det hela i någorlunda jemn
proportion. Tanklösa skämtare bruka ofta
sammanfatta sin lefnadsvisdoin i den gamla
satsen: ett kort men lustigt lif är det rätta
lifvet. Ett större misstag kan knappast
göras, ty ett kort lif i deras mening är
näppeligen något lustigt lif. Om vi lefva för fort
och utmatta oss under ett visst skede, så
förkortas det närmast följande lefnadsskedet.
I ett verkligt kort lif infinna sig deremot
manbarhet och fullmognad tidigt för att följas
*af ålderdom, afmattning och död. Bland
befolkningen i de engelska fabriksdistrikten följa
lifsperioderna så hastigt efter hvarandra, att
flickan blir qvinna vid 13 år, moder vid 14
år och far- eller mormoder vid 30 år, om
hon lefver så länge. När man betänker detta,
är det verkligen vederqvickande att kunna få
tro på den af Flourens uppstälda skalan för
utvecklingen af menniskolifvets skeden.
Ojäfviga vitnesbörd till vår förmån lemna
också de många säkra exempel på hög lefnads-’
ålder, som blifvit bekantgjorda. Dessa
exempel äro ingalunda sådana enstaka undantag,
som blott bekräfta en regel, utan .de äro så
talrika och med så lika omständigheter sins
emellan förknippade, att de bilda en regel
för sig sjelfva.
Om den första menniskan Adam heter
det i Bibeln, att hon blef 930 år gammal, och
än äldre blef hennes bröstarfvinge i sjunde
led, Metusalah, som dog vid 969 års ålder;
Metusalahs sonson, gubben Noah, lade sitt
trötta hufvud till evig hvila, då han var 950
år gammal. De år, som här menas, äro dock
endast fjerdedels år, ty Hensler har visat, .att
före Abrahams tid årslängden hos flera af
Orientens folk icke omfattade mera än tre
månader. De nämda personernas rätta
lifs-längder voro således 232, 242 och 237 år och
öfverskjuta följaktligen icke mycket den af
Hufeland uppstälda lefnadsgränsen.
- Den romerska aktrisen Galeria Capiola,
som vid okänd ålder debuterade på tiljan,
påstås liafva uppträdt på scenen nittionio år
derefter, då Pompejus den store invigde sin
teater. Hon framhölls då såsom ett under
af långlefnad, men det- var icke nog dermed,
ty hon säges äfven hafva uppträdt vid de
högtidligheter, som 28 år senare egde rum
med anledning deraf, att kejsaren Augustus
blifvit bevarad till lif och helsa. Vid den
skattskrifning, som i Rom verkstäldes år 74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
