Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patients lielsotillstånd är vanligen att känna
honom på pulsen, för att derefter bilda sina
slutledningar. Hos den fullvuxna menniskan
gör den normala pulsen omkring 70—80 slag
i minuten, men hos barn slår pulsen
betydligt hastigare. En rörelse, som utföres på
den korta tiden af 1/75—Vs o är na-
turligtvis ett föga lämpligt föremål för
grundligare studier, och iakttagelserna rörande
pulsen gjordes derföre förr i tiden på vissa
kallblodiga djur, såsom t. ex. grodor, hos hvilka
pulsslagen icke äro
flera än 10—20 i
minuten, så att tid
gif-ves för något mera
omständlig aktgifning.
Men det är icke
endast pulsens
hastighet, som vägleder
läkaren vid
bedömandet af kroppens helsa,
ty äfven pulsens
besk affenhet i öfrigt
spelar dervid en
väsentlig rol. * När en
läkare talar om »stark»
eller »svag», om »full»
eller »liten», om
»hård» eller »mjuk»,
om »jemn» eller
»ojemn» puls o. s. v.,
så beskrifver han i
sjelfva verket dermed
på ett sätt, som han
och hans likar väl
förstå, vissa olika
tillstånd hos kroppens
cirkulationssystem. —
Om således
vexlin-garne i pulsens förhållande kunde på något
sätt grafiskt upptecknas, skulle sådana
rapporter naturligtvis vara till ovärderlig nytta.
Sfyg-mografen är i detta hänseende en god
rapportör i läkekonstens tjenst.
Det första instrumentet af detta slag
upp-fans af Yierordt men hade en mycket
invecklad sammansättning och står till den moderna
sfygmografen i ungefär samma förhållande som
ett gammalt flintlåsgevär till en modern
reffel-bössa. Pulsens rörelser öfverflyttades medelst
en häfstång till en spets, som ritade streck
på en kringgående och med svärtadt papper
öfverdragen cylinder. Men strecken gingo
blott upp och ned samt visade sålunda endast
pulsens amplitud. Ehuru inrättningen var i
princip rigtig, förblef den derföre
värdelössåsom angifvare af blodomloppets tillstånd.
Flere förbättrare sökte emellertid göra
instrumentet mera ändamålsenligt och framför allt
mera lätt handterligt. I stället för den enkla
upp- och nedgående mekanismen åstundades
en rörelse, som kunde angifva de olika
skedena af blodkärlens vidgning och
sammandragning, och detta vilkor blef slutligen
särdeles väl tillgodosedt
1 Mareys apparat
(%. o.
Denna moderna,
form af sfygmografen
är fullkomligt
sielf-verkande och kan lätt
fästas vid patientens
handled. En liten
omställbar elastisk
dyna eller fjäder
trycker på pulsådern och
låter en lätt häfstång
stiga eller falla vid
hvarje pulsslag.
Häf-stången har i sin ände
ett stift, som pekar
mot ett svärtadt kort,
hvilket genom ett
enkelt urverk hålles i
rörelse från höger till
venster, och under
denna rörelse
uppritar stiftet en bruten
linie, visande pulsens
beskaffenhet. I fig.
2 äro några dylika
grafiska teckningar af
pulsens rörelser återgifna. En utförlig
be-skrifning öfver dessa rapporters skilda
betydelser kan icke intressera andra än män af
yrket, men en hastig blick på dem är
tillräcklig för att visa en hvar, huru betydande
olikheterna äro i blodströmmens böljslag hos
olika personer.
Teckningarne visa för öfrigt, att pulsslaget
icke är någon enkel upp- och nedgång. Man
ser mer och mindre tvärt uppstigande linier,
motsvarande vidgningarne hos blodkärlet, men
de efterföljande fallande linierna äro afbrutna
genom mer och mindre obetydliga höjningar.
Man kan stundom med blotta fingret känna,
Fig. 2. Pulskurvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
