Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III - 26. Om skolverksamheten - a) Bland gossar. Af K. G. Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga skolor undervisas gossarne i engelska språket, då de ju i
framtiden kunna draga nytta däraf, då järnvägar, telegrafer och
industriella företag blifva mera allmänna i landet. Den
kinesiske läraren ger ofta färg och anseende åt skolan. Ett år hade
jag en lärare, som visserligen kunde sägas vara god, men skolan
hade ingen framgång, och jag måste afskeda honom och se
mig om efter en annan. Gud gaf då en, som passade alldeles
utmärkt. Lärjungarnes antal växte, deras kunskaper ökades, och
en god ande var rådande; man kunde i allo vara belåten med
den lilla skolan.
På en nyöppnad plats uppenbarar sig en annan svårighet,
nämligen den att erhålla lärjungar. Fördomarna mot
missionären äro då ännu mycket stora. Han har ännu ej lyckats
vinna folkets förtroende. Dessa fördomar äro djupt rotade i
människornas hjärtan. Redan som barn skrämmas de för
utländingen, och ofta, då man passerar en liten folksamling, kanske
någon ur hopen framföser en liten parfvel under utropet: »Se
här, tag honom nu!» Den lille skriker och stretar emot af alla
krafter och kan knappast lugnas af missionärens vänliga och
kraftiga försäkran, att han ej vill hafva honom. Oftast tro de,
att vi vilja uttaga barnens hjärtan och ögon att af dessa bereda
trollmedicin. På en plats påstodo de, att vi tagit en gosse och
kokat fotogen af hans kropp. Ej underligt alltså, om de frukta
att sända sina barn i utländingarnes skola, innan de fått fullt
förtroende för missionären och insett, att det icke är förenadt
med någon fara. Under en difteriepidemi hände sig, att barn
från alla andra skolor i staden dogo men icke ett enda af våra.
Då sades det med ens: »Tänk, att utländingarnes Gud bevarar
de barn, som besöka deras skola. Låtom oss sända våra barn
dit». Följden blef, att vi fingo flera nya lärjungar. Aret därpå
dogo tvenne af våra gossar, och jag märkte ganska tydligt och
snart det afbräck, som följde därpå. Men det bästa var, att en
af dessa båda gick glad och lycklig hem till boningarna i
himmelen. Han mottog dopet samma dag, han dog, såsom besegling
på sin tro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
